Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Secreta utskottets värfvare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tilloppet var större, än vi kunde expediera. Vi
profiterade af vår fria förtäring, och som åtskilliga bekanta
af nyfikenhet uppkommit att se på denna nya värfning,
kunde vi ej. undgå be dem kvar, så att vi voro 12
personer till middagen och drucko friskt konungens och
Riksens Ständers skål.
Den to februari, da vi redan hade antagit mot 300
personer, började kassan tryta. Utredningen löfvade mig
pängar efter 14 dagar, men den 1 mars fick jag inga.
Jag for uppåt stadshuset och blef illa till mods, då jag
såg allt folket samlade och följa mig uppför trapporna in
uti salen. De frågade efter sina pängar, och jag svarade,
att Utredningscommissionen i dag skulle utfärda
assignation till banquen, så att de allra sist i öfvermorgon
kunde få sitt.
Jag skickade Ehrenström, tjänsteman i Utredningens
- kammar-controll och bokhallare vid värfningen, upp till
commissionen. Han kom tillbakars med löften, men utan
assignation. Jag for till riksrådet Palmfeldt och.
föreställde honom, att jag ej vågade mig upp på stadshuset,
innan jag hade pängar. Han gaf mig slät apparence
ännu på 8 dagar. Han rådde mig att uppvakta amiral
Falckengren i Secreta utskottet. Han bad mig vänta, gick
åter in, och efter en timma utkommen försäkrade han, att
jag inom 2 dagar skulle få pängar, så snart
Statscommissionen kommer tillsammans.
Landtmarskalken baron Ungern von Sternberg kom
själf ut och bad mig fortfara med antagningen. Rikets
väl berodde därpå, att flottan fick sjöfolk. Jag gjorde
min föreställning häremot, att detta otamda och
odisciplinerade sjöfolket kunde skrida till ytterligheter, då de
ej fingo hvad dem vore lofvat, och att ingen mera
anmälte sig till antagning, innan de se, att pänningar
be
talas. — ”Ja, det ankommer på herr capitainens ansvar,
om någonting eftersättes.” — Och med en missnöjd min
gick han in.
157
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
