Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I Fredrik I:s arfland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den I december for jag kl. 9 till marskalk Broman,
som med en mycket glad mine gratulerade mig till en
så hederlig present af kungen, haslerande, att jag vore
rikare än han trodde, och ville gifva mig 9,000 daler i
stället för 500 ducater. Jag svarade, att det ej kan vara
morbrors allvar. ”Ducaten gäller nu 22 daler öfverallt,
och jag har på resan tömt hela min ducat-beurs.
Således kan jag ej emottaga å 18 daler ducaten, då H. M:t
befallte, att jag skulle hafva 500 ducater!”
”Vill du intet taga emot detta, så får du intet, klaga
bast du vill!’ — ”Hvarken tar jag emot eller klagar.
Det är mig en glädje att kunna tjäna konungen till
nöjes med egen förlust af öfver 200 ducater i guld.
Mor
bror skall aldrig höra mig nämna härom.” — ”Du är
en förnäm herre. Tag dig till vara. Lit intet på din
nåd. Lyd mig. Tag emot och kvittera!” — ”Nej, jag
följer stricte kungens befallning. Ducater eller intet!”
— ”Du kan göra hur du vill”, svarade han med arghet.
Således gingo 10 dagar förbi, och ehuru jag mäst
dageligen var inne hos kungen, nämndes gj ett: ‘ord
härom, änskönt jag nog märkte på hans mine, att han
väntade denna skyldiga erkänsla. Men den 11 december,
då jag gick ifrån H. M:t, sade Eijckler: ”Herr
capitainen lärer glömt att tacka kungen för något! Herren
nämnde några ord i moros hit ut, men jag vet intet hvad
det är!” — ”Jag vet nog hvad det är, men jag säljer
aldrig skinnet, förrän jag skjutit björnen. Skulle
kungen vidare nämna härom, så säg, att jag svarat er, att
jag aldrig kan blifva så förgäten af min underdåniga
erkänsla, att jag glömmer tacka, då jag får något!”
Eijckler blef flat och sade: ”Hur hänger det ihop?”
— ”Säg endast hvad jag sagt er, ty jag vill aldrig klaga
eller på minsta sätt visa mig egennyttig.”
Andra morgonen på couren kom kungen till mig och
med en nog hetta frågade mig helt sakta: ”Har
Bro
257
17 — Memoarer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
