Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kring Sveaborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gare, neg och bad mig ej neka hennes son samma heder!
— ”Ja, gör som er sons svärfader, kära moder, drick
mig till, så skall jag ej neka!” — Gumman, en 50 års
människa, satte bägaren till mund, tömde i en dryck
väl hälften och sade: ”Se nu, kära herre, om jag ej
håller af min gosse, mitt enda barn. Drick ni nu hans
skål!” Jag drack med ut bägaren, vände honom upp och
ned, tog gumman i famn och klappade henne. Och hon
välsignade mig.
Detta behagade probstfolket oändeligen väl. De
tackade mig tusenfallt, som ej försmådde hederligt
bondfolk. Flickorna på lika sätt.
Nu börjades dansen vid en nyckelharpa och 2 violer.
Menuet, bruden och brudgummen och jag med brudsätan,
sedan med bruden, och brudgummen med brudsätan,
hvarefter kom de andra bägge probstflickorna, den ena
med mig och den andra med länsman. Härmed slutades
menuetterna, och polska börjades i fläng, jag med
bruden. Men kronan hindrade mig kunna med henne göra
några armsvängningar öfver hufvud, dem jag så mycket
mera värkställte med probstflickorna. Och måste jag allt
emellan på värdens enträgna begäran dricka och taga en
Sup, under det jag ibland hvilade.
Kl. 7 tog jag afsked af probsten och probstinnan, som
reste hem, och sedan hade jag ett friare spel, haslerade,
dansade, drack och söp med gubbarna, så att jag blef
firad som ett helgon. Då de mästa voro väl fulla, hörde
jag dem sins emellan säga: ”Hä vä en oförskiämd bra
herre!” — som skulle vara en stor kompliment.
KI. 3 om morgonen dansades kronan af bruden,
hvarefter hon skulle uti brudkammaren och klädas i sina egna
kläder, som är brudsätans göromål. Jag haslerade med
brudsätan att få vara med vid afklädningen, och hon,
hjärtelig glad, svarade: ”Kom om en liten stund!” Jag
gick ut, fick se en kammare på gården, där de gingo in,
och dröjde till dess bruden kunde vara afklädd. Jag kom
67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
