Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kung Fredriks sjukdom och död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hans känslor och ej contribuera mycket till hälsan.
Herrens humeur blir allt svårare, så att rätt nu tröttna de,
som stundeligen skola vara omkring honom.
Jag stannade vid skärmen. Konungen tyst och
hängde underläppen, som var det säkraste kännetecken till
dess elaka humeur. Geheb stod vid spisen och jag straxt
innanföre skärmen i djupaste tystnad, till dess äntelig
H. M:t såg upp på Geheb och med vanlig vink gaf
honom veniam abeundi. Jag afbidade mitt öde. Han
vinkade mig till sig och sade: ”Jag mår rätt illa, min tid
är snart förbi.” Han räckte mig hand, den jag med
tårar kysste, beklagande vår förestående olycka.
Då jag litet recoillerat mig, föll det mig i sinnet
våga en nog hardie coupp. ”Som en ömsint kristen,”
sade jag, ”dristar jag mig med blödande hjärta bedja,
det E. M:t ville kalla någon beskedelig präst, som med
dess förnuftiga samtal kan hugna’ och trösta E. M:ts
kristeliga hjärta.”
Jag blef litet bestört se konungen härvid fälla några
tårar. Med den ömmaste mine frågade han: ”Hvem skall
jag kalla, som kan trösta mig? Säg mig det. Jag
känner nog mitt lifsslut nalkas.” — ”Tollstadius är,
allernådigste herre, känd för en Guds man och rätt kristen,
som af flera utom dess församling på dödssängen blir
kallad. Jag är öfvertygad, att H. M:t i hans samtal skall
finna nöje och tröst. Men var nådig och låt ingen märka
min dumdristighet, att jag vågat bringa E. M:t på dessa
tankar!”
Konungen räckte mig med tårar hand och sade: ”Du
bevisar ditt goda hjärta och det renaste hjärta för mig.”
Efter en god stunds tystnad ringde han och sade: ”Gå,
jag skall följa ditt råd.”
Den 25 fick jag höra, att Tollstadius blifvit kallad
och vore nu inne hos konungen. Jag sade till Buchman
med nog bedröfvelse: ”Detta marquerar, att H. M:t
känner sitt annalkande slut.”
92
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
