Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Larsboherrens bortgång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Larsboherrens bortgång.
December 1751—April 1752.
Den 16 december 1751 fick jag hem de vinterklader for
min hustru, jag hos bundtmakaren latit forfardiga af en
rod resekappa, fodrad med svarta sibiriska lamskinn, en
slädfäll med fotpåse och snören och en vacker bjornhud,
som tillsammans efter Breitfeldts accord och räkning
utgjorde 683 daler. ;
Vi hade redan fått af mina föräldrar bjudningsbref
till helgen, så att vi måste skynda med resanstalterna.
Men huru ofta jag hade bud hos sadelmakaren, fick jag
ändå inte raque-slädan för min hustru färdig förrän
den 18.
Den 21 anträddes resan i sällskap med min bror och
svägerska, min svåger Söderhielm och hans hustru, och
den 23 om afton kommo vi till Norberg, där jag hos min
svåger Bergenskiöld fick presentera min unga hustru.
Julafton, under ett hiskeligt snöglopp, följdes vi alla
åt till Larsbo, då Bergenskiöld, som körde förut, tog vilse
i skogen, ty vägarna voro alldeles igensnöade, så att vi
med 9 slädar sluteligen stannade på en kolbotten, där
misstaget först blef kändt. Vi krånglade länge att kunna
vända i trängslen, och härigenom hunno vi ej till Larsbo
förrän kl. 8 om afton, där deras unga sonhustru blef med
mycken ömhet och vänskap emottagen.
Igenom dess goda—fagoner hade hon den lyckan att
inom få dagar oändeligen vinna mina föräldrars tycke
och hjärta. Ehuru de ej förut varit mycket porterade för
rit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
