Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frun på Ahlberga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frun på Ahlberga.
April 1752—Jum 1755.
Den 28 april 1752 var sista visiten hos mina
svärföräldrar till middagen, som var ganska öm och
ledsam, så att jag vet mig nästan aldrig passerat 3
oroligare timmar. Gråt, suckar och ledsamheter medtog allas
appetit.
Vår muntra rese-camerat major Kuylenbeck sökte väl
med haslerie och glada föreställningar att betaga
sorgen, men det var omöjligt. Vind blåste god, och jag
yrkade på utresan. Så snart vi druckit kaffe, tog jag
afsked och gick förut under deras ömma lamentationer
och afskedstagande, men måste ånyo gå upp och
supplicera, att denna oroligheten måtte taga en ända, då jag
änteligen fick min hustru med mig, förd af sin fader
och följd af bröder, Zarent och Kuylenbeck ned till
skutan — med förbehåll, att de blefvo på bryggan. Jag
lät göra loss och gick till segels.
Kuylenbeck med sitt haslerie hade all möda ställa
min hustru tillfreds, under det hennes ögon ständigt låg
åt det kära Stockholm, så att alla mina böner och
cajolerande knappt kunde stilla hennes tårar och oro, utan
hon resolverade sluteligen, under det vi uti
Blåckhustullen som hastigast undergingo visitation, att lägga
sig på sängen.
Detta lilla uppehåll med den bästa vind och vackert
väder hindrade dock, att vi ej hunno längre i dag än
utom Waxholmen till ankars. Jag förde min hustru i
land till min vän, öfverstelieutenant Carl Ehrensvärd,
11g
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
