Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksdagsman och kommendörcapitain
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
talare?” — ”Det är möjligt, änskönt jag ej vaniterar
mig af nagon oratorisk-talegafva, att jag nagon gång
hugger åstad och säger min mening på ren svenska.
Åtminstone tror jag mig kunna höras öfver hela
Riddarehuset.” — ”Men du bör ju förut läsa öfver, hvad du
skall säga?” — ”Nej, ex tempore, så godt jag kan, ty
jag rättar mig efter hvad jag hör och tror mig redigt
kunna svara utan att hålla någon lång predikan.” Så
haslerade vi hela afton.
Den 7 oktober skickade Ehrensvärd mig bud, att han
nu vore kommen i staden och ville efter middagen träffa
mig. Vi skulle följas åt på ett ställe kl. 6. Där råkades
vi alla finnar, som voro af ett tänkesätt.
Landtmarskalkstafven kom här i fråga. Alla voro
ense om generalen grefve Axel Fersen, och vi lofvade
heligt att hvar och en hos sina vänner arbeta för honom.
Ehrensvärd, Boije och jag följdes åt kl. 7 till grefve
Fersen och gjorde honom på finnarnas vägnar denna
proposition. Han som galant karl tackade för förtroendet,
öfvertygad, att han ej skulle missbruka adelns vänskap.
Klubbar voro redan öfverallt af de ankomna
inrättade, och den stora Hattklubben af adeln hos Savarey, dit.
vi 3 följdes åt och talte vid alla våra vänner om
landtmarskalk. Majoren vid gardiet, baron Carl Sparre,
tycktes här vara Praeses.
Jag som nybörjare och ej vand vid deras
riksdagsklubbar talte endast i hemlighet vid mina många
bekanta och obligerade min bror och min svåger
Söderhielm, som bägge voro här, att tala vid deras vänner i
samma ton om Fersen. Jag fannt alla härvarande af en
och samma tanke, men jag föresatte mig att aldrig agera
löpare eller värfvare, ty jag ville ej vara bland de legda,
utan följa mitt eget tänkesätt. Vid alla tillfällen och i
alla sällskaper sade jag, att Regeringsformens försorg
129
9 — Memoarer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
