Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksdagsman och kommendörcapitain
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ledes var jag sysselsatt till långt in på nätterna. I
samråd med de mera kunnoga tyckte jag mig vara säker på
couppen, att jag och Tigerkloo skulle blifva bänkmän.
Måndagen den 13 utblåstes Riksdagen med vanlig
ståt, och nu såg man öfverallt på torg och källare
partierna operera till landtmarskalk och talemän.
Riddarehuset hade sin deciderade pluralitet för grefve Fersen
och bondeståndet för deras Olof Håkansson ifrån
Blekinge. Uti prästeståndet har alltid ärkebiskopen
enhälligt blifvit kallad, men uti borgareståndet hördes ännu ej
visst beslut. Dock troddes, att rådman Kierman i
Stockholm skulle blifva taleman..
Detta allt reusserade, hvarigenom det s. k. Hatt
partiet hade en betydelig öfvervikt.
Den 15 oktober kom hofstallmästaren Wattrang om
morgon till mig med hälsningar ifrån H. M:t att till dess
klippares spann få köpa mina 2 bruna finska hästar.
Under det jag klädde mig och min hustru satt och talte vid
mig, kommer gamla kommendörcapitain Åhman in utan
att hälsa. Han vrider händerna och går med stora steg
rundt omkring på golfvet. Med en bestört mine sade han
suckande: ”Gud tröste mig, arma man, hvad har jag
gjort för en förbannad gärning!”
Min hustru och jag blefvo faseligen altererade. Jag,
som kände gubbens hetsiga sinne, trodde, att han stuckit
ihjäl någon och tagit sin retraite hit att blifva
borthulpen. Jag föreslog straxt att gömma honom undan och
i natt skaffa honom bort. Och jag bad för Guds skull
få veta, hur olyckan skett? — ”Nej, nej, bror, det som
väl värre är. Jag har gjort som en skälm emot dig och
din hederliga fru!”
Det blef en ännu värre gåta. Vår alteration vändes i
nyfikenhet, men gubben med rinnande ögon vred
händerna och sprang omkring som en ursinnig människa,
ropande: ”Hvad har jag gjort, min gamla narr!” Med
våld fick vi honom änteligen att sätta Sig i soffan och
131
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
