- Project Runeberg -  Amiral Carl Tersmedens memoarer / 4. Ur frihetstidens lif /
140

[MARC] Author: Carl Tersmeden With: Nils Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksdagsman och kommendörcapitain

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fick under denna tiden den lyckan blifva mycket väl känd
och ackrediterad i Göteborg, isynnerhet uti directeuren
Sahlgrens hus igenom dess nuvarande fru, Wilhelm
Grubbs dotter i Stockholm, där jag mycket umgicks, så
att jag roade mig admirabelt.

Den 9 augusti afseglade vi med frisk besättning och

kommo den 15 till Fläckerön, där vi funno före oss
amiral Rymling, som saluterade grefve Taube. Efter ömse
sidors visiter och komplimenter blef ett dageligt
gästabud på svenska och danska skeppen, hvarannan och
hvartredje dag, däruti jag som ovedersägeligen hade den
bästa kock och utvaldt goda viner, behöllt den heder, att
mitt bord var bland de bästa.

Jag hade ock den lyckan vinna danska amiralens
vänskap, så att vi på fridagarna ofta åto tillsammans
amicanemente (amicalement) utan krus. I Christiansand, en
liten stad !/, mil från Fläckerö, där en biskop i Norrige
residerar, utom flera ståndspersoner, var jag som oftast
hederligen fägnad och hade herrskaperna därifrån 2
gånger hos mig ombord, den sista gången biskopen och alla
skeppschefs. Då hände en narraktig historia.

Jag hade 3 dagar förut varit ombord hos danska
baron Kaas, med hvilken jag lierat mycken vänskap
som ung och artig karl. När jag kom dit, höllo de på
taga skinnet af en björnunge, som var ganska fet och

vacker. Jag frågade, om han äter björnkött? — ”Nej,
hvad vore det för mat! Jag behåller skinnet och
kastar björn i sjön.” — ”Skicka mig björn, den är
slak
tad. Jag äter gärna ungt björnkött.”

Han kunde ej begripa, att det var mitt allvar, men
efter långt prut lofvade han skicka mig björn och
skrattade hjärteligen, hvad det skulle blifva för en rätt. Min
björn följde med mig uti en duk. Min kock lofvade
att om 3 dagar gifva en delikat rätt på bordet. Jag
passade då tiden och böd dessa främmande. Björn
serverades i form af dubbel hammel en fricadon med en

[40

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:05:04 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tersmem/4/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free