Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pommerska Kriget och Ständerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hästen sporrarna, rider mot Plan och frågar: ’’
Parlezvous francais?” Plan svarar nej. Utan att fråga
vidare, vänder han om hästen till generaladjutanten och
säger: ’’Det ar en underlig karl, intet kan han
fransyska och intet forstar han tjansten. Lat straxt losa
af honom!” Detta satte suiten uti ett outsageligt skratt.
Jag var litet ledsen öfver händelsen inom mig,
emedan Plan vore min cousin, men lät ej märka det, utan
skrattade hjärteligen.
Den 27 hade jag främmande till middagen, då vår
nya krögerska visade prof, det hon till nöjes kunde gifva
de främmande drängarna mat.
Nyårsdagen den I januari 1759, sedan vi önskat
hvarannan godt nytt år, stego vi upp i tid och utdelte
våra vanliga nyårsgåfvor, hvarefter anstalter till kalaset
gjordes. Musikanterna kommo från staden, och allting
blef i ordning. De främmande mottogos med
trumpeter och musique. Bord voro dukade i 2:ne rum för 30
personer.
Férst serverades frukost i gastbyggningen. Tillsagda
om maten, följde vi i processe musiquen upp uti var
byggning till bords, ganska muntra och glada. Nya aret
vigdes in med pounche och bischoff, och straxt efter
kaffe börjades dansen, som varade hela natten. Ett bord
för 8 personer uti kammaren innanföre, där de partievis
kunde taga deras aftonmåltid, blef 4 gånger omserverat,
och med oändelig glädje och munterhet satte sig hvar
och en efter behag, så att kl. var mot 2, innan de lyktade
äta, och saknades ej hela natten rafraichissements.
Dansen slutade ej förrän kl. !/,8 om morgon, da
ett större frukostbord serverades i salen, så att kl. var
emot II, innan våra främmande började troppa af. Vi
måste lofva Leijonhufvuds på Sundsberg att
Trettondedagen komma till dem. Nu blef hvila för oss alla
angenäm. Så snart min hustru hade bestyrt allt i ordning
151
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
