Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Debuten i Carlskrona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
finnen, ty couren är för stor emot min charge! Dock
räknas det för en heder att finna ett sådant vänligt
bemötande mot en camerat, som de mästa ej sett på 8 år, sedan
sista expedition 1756, men som nu öfvergifvit med allo
Finland, att bo ibland eder. Nu måste jag gå till
kommendanten, men följ intet alla med, ty folket skulle tro,
att ni fått ett underligt djur emellan er.”
Efter dessa mina ord följdes von Gierdthen och jag
åt till kommendanten grefve Sparre, där jag hade en lång
discours om Finland. Han med flera hade trott, att jag
skulle kvittera amiralitetet och slå mig till arméns flotta;
så har ryktet lupit. ”Ingenting osäkrare än rykten”,
svarade jag, ”dock är det ej utan, att icke Ehrensvärd för
ett par år sedan gjort mig den offert, men våra
principer om den nya inrättningen stämde ej öfverens, och
jag fannt ej min räkning.”
Efter !/, timmas konversation gick jag till
öfveramiralinnan Sjöblad och blef där till middagen med von
Gierdthen. Sedan gjorde jag visiter hos flaggmän och
presidenten grefve Carl Sparre. Alla dagar roade jag
mig med visiter och besök hos mina vänner och fannt
lefnadssättet här på gamla foten, så att utom
öfveramiralinnan Sjöblads hus gafs ingen societet. Någon enda
afton kunde släktingar vara tillsammans, fruntimmer,
men ingen främmande cavailler. Sammankomst
officerare emellan var antingen hos den vakthafvande capitain
på högvakten eller på någon källare, där de rökte tobak
och spelte kort.
Detta fannt jag alltför besynnerligt och gjorde sedan
mäst alla dagar om aftnarna visiter i hus, där döttrar
voro. Jag blef ofta kvarbjuden famillairement,
hvarigenom jag saknades i cameraternas sällskap. Hos
kammarrådinnan Löfwenskiöld som Stockholmsdame hade vi
ofta den discoursen före, huru man skulle tillställa
åtminstone en gång i veckan en fruntimmerssocietet. Jag
211
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
