Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carlskronalif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag komplimenterade oändeligen för den grace mig
skedde, hvarefter jag gick till Falckengren och talte vid
honom, om icke min gosse, att få liten mera plie, kunde
få lof ons- och lördagar gå uti corpsen hos dansmästaren.
Jag ville gärna betala för honom å part. — ”Det behöfver
du intet. Jag skall gifva ordres, så snart lektionerna den
24 börjas, att din son blir antecknad. Den gossen lärer
snart allt. Det är ett oändeligt kvickt barn. Han har mera
eftertanka än många stadgade karlar.”
Fredagen den 5 januari gick jag till sjukhuset och
upp till 1:a amiralitetsmedicus, dr. Kjähler. Han
småskrattade med en ironisk mine och sade: ”Det är ej af de
agreablaste commissioner Tit. till en början i Carlskrona
fått.” Gerdtsdorf, Brandenburg och Hjorthsberg kommo
alla upp, och Kjähler presenterade mig för dem som
posthafvare här. I detsamma kom amiral Raijalin "och
gjorde herrarna en allvarsam och myndig föreställning,
att allt hvad jag till tjänsten hörande i sjukhuset befallte
skulle efterlefvas. Inspektoren fick en ännu allvarsammare
befallning att ställa sig mina ordres till efterrättelse.
På allas mine kunde jag se, det chefen ej behagade
dem mycket med sina bruska faconer. Vi gingo sedan
ned uti alla sjukrummen, att efterse sa val de sjukas
tillstånd som skötsel. Raijalin frågade i hvart rum, om de
hade något att klaga öfver? Sådant hade de hos mig att
anmäla. Huru Raijalins expression var hörde jag intet,
men jag hörde Kjähler nog hårdt hviska till Hjorthsberg,
så att amiralen ofelbart hörde det: ”Tjufven tror, att
hvar man stjäl.” Raijalin såg bistert på Kjähler, men
sade intet. Kjähler fortfor och frågade amiralen, huru
det går med de nödvändiga behofver, som han (Kjähler)
tillika med fältskärerna redan för en månad sedan
skrifteligen anmält?
Härtill svarade Raijalin aldrig ett ord, utan frågade
mig, hvad jag tyckte om inrättningen? Jag gjorde några
påminnelser, att de sjuka voro ganska malpropra, och
267
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
