- Project Runeberg -  Om testamente : enligt gällande svensk rätt /
9

(1892) [MARC] Author: Bernt Erik Drakenberg - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Testementsvittnena

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TESTAMENTSVITTNENA. 9

3) De skola vara anmodade att bevittna testamentet.
Det är ej nödvändigt, att de blifvit annorstädes ifrån till-
kallade särskilt för detta ändamål; äfven om de i annat
ärende uppehålla sig i rummet, är det nog, att testaments-
gifvaren uppmanar dem att såsom vittnen gifva akt på
testamentsförklaringen och lägga den på minnet. Den
däremot, som blott händelsevis råkat bli åhörare, räknas
ej som testamentsvittne.

4) Vittnena skola personligen känna testamentsgif-
varen. Bekantskapen behöfver ’hvarken vara intim eller
ömsesidig; men vittnena måste äga full visshet om /wem
testamentsgifvaren är, så att misstag på person är omöjligt.
Det lär nämligen ha inträffat att en bedragare utgifvit sig
för annan person och i dennes namn gjort testamente.
Dessutom torde vittnen, som ej känna testamentsgifvaren,
svårligen kunna med full säkerhet vitsorda hans sinnes-
beskaffenhet vid tillfället. Bäst är alltså att till vittnen
taga endast sådana, som redan förut känna testamentsgif-
varen; dock är denna fordran ej oeftergiflig, ty den be-
höfliga vissheten kan ju vinnas äfven genom efterföljande
bekantskap. Ett vittne, hvars enda bekantskap med testa-
mentsgifvaren består i att de vid tillfället blifvit presen-
terade för hvarandra, kan däremot ej godkännas.

" 5) Vittnena skola bestyrka handlingen med sin på-
skrift, hvilken hälst bör innefatta ett fullständigt intyg
öfver tillvägagåendet vid testamentets upprättande. In-
tyget bör innehålla testamentsgifvarens namn, titel eller
yrke och hemvist; äro testamentsgifvarna flera, utsättas
allas namn. Man skrifver således zscke: "ofvanskrifna per-
soner’’ eller "förenämda makar" eller "August Andersson
och hans hustru" — utan: "”hemmansägaren August An-
dersson i Näsby och hans hustru Brita Andersson, född
Karlsson". Vidare utsätter man, att testamentsgifvaren
(eller enhvar af testamentsgifvarna) är personligen känd
af vittnena, frivilligt och vid sundt förstånd i bägge (eller
alla) vittnenas samtidiga närvaro förklarat handlingen inne-
fatta hans yttersta vilja, samt tagit dem till vittnen härpå.
Har handlingen blifvit vid tillfället författad, underskrifven
eller uppläst, bör jämväl detta nämnas. Förekomma i
testamentets täxt strykningar, tillägg eller ändringar, är det
bäst att i vittnesmeningen uttryckligen förklara, att ifråga-
varande ändringar funnits redan vid bevittnandet. Slut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 9 21:38:01 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/testamente/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free