Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Öfversikt af arfs- och giftorätten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sSTHikkjP: OA GG
HERA NEROS BRA ge be er NR EG
SE Te AS fe Aa a Re Tr a en md AS a Gr RE: se rr SKR SE ra
KS er - ÄR NONE
RP SE or oe
ÖFVERSIKT AF ARFS- OCH GIFTOBÄTTEN. 17
vinge ”), taga den dödes föräldrar arfvet; är någon af dem död, går dennes
lott till arflåtarens syskon eller syskons afkomlingar, jämväl med obe-
gränsad istadarätt. Likaså om båda föräldrarna äro döda. Finnas ej syskon
eller deras afkomlingar, tager den efterlefvande fadern eller modern hela
arfvet. Finng ingen af nu nämda släktingar, går arfvet till den, som där-
efter är i närmaste led. Aro flerai lika nära led, har sidoarfvinge före-
träde framför bakarfvinge, och sidoarfvinge af närmare gren framför sido-
arfvinge af fjärmare gren. TIstadarätt äger ej rum. Alltså blir ordningen:
3) bakarfvingar i 2:a led (farfar, farmor, morfar, mormor); 4) sido-
arfvingar i 39:e led, 2:a grenen (föräldrars syskon); 5) bakarfvingar i
d:e led; 6) sidoarfvingar i 4:e led, 2:a grenen (arflåtarens kusiner
= barn af hans föräldrars syskon); 7) sidoarfvingar i 4:e led, 3:e
grenen (syskon till hans förfäder i 2:a led); 3) bakarfvingar i 4:e led;
I) sidoarfviogar i 5:e led, 2:a -grenen (arflåtarens kusiners barn);
10) sidoarfvingar i 95:e led, 3:e grenen (hans föräldrars kusiner);
11) sidoarfvingar i 5:e led, 4:e grenen (syskon till hans förfäder i 3:e
led); 12) bakarfvingar i 5:e led; 13) sidoarfvingar i 6:e led, 3:e
grenen (hans kusiners barnbarn); 14) sidoarfvingar i 6:e led, 3:e
grenen (’"’sysslihgar"" = barn af arflåtarens föräldrars kusiner) o. s. v.
led efter led, så länge släktingar finnas, huru aflägsna de än må vara.
Finns ingen släkting, går arfvet ("dana-arf’") till staten, som emel-
lertid på vissa städer öfverlåtit sin rätt till där fallande danaarf.
S. k,. oäkta barn, äfvensom deras afkomlingar, njuta ej arf efter de
oäktas föräldrar eller dessa föräldrars släktingar, således ej ens efter
de oäktas egna helsyskon. Oäkta barn, hvilket modern låtit såsom sitt
barn anteckna i kyrkoboken för den församling, där hon då var skrif-
ven, får dock lika med äkta barn taga arf efter modern i den egendom,
som ej utgör moderns (äkta) bröstarfvingars laglott. Oäkta barns för-
äldrar och föräldrarnas äkta släktingar kunna däremot i vanlig ordning
ärfva de oäkta barnen.
Man och hustru ha ej någon inbördes arfsrätt; dör ena maken utan
testamente, ärfva den dödes släktingar all hans egendom. Men under
äktenskapet äga makarna å ömse sidor giftorätt i boet; d. v. s. de äga
hvar sin andel, vanligtvis hälften ””), af all gemensam egendom.
Gemensam egendom är: 1) all lös egendom, i stad eller på landet,
ärfd eller förvärfvad (hit räknas ej blott lösörepersedlar utan äfven pän-
ningar, värdepapper och fordringar samt byggnader på annans mark,
grufvor och stenbrott); 2) fast egendom i stad eller å stadens mark,
ärfd eller förvärfvad; 3) fast egendom på landet, som under äktenskapet
förvärfvats ("aflingejord").
Från giftorätt undantagas: 1) fastighet”) på landet, som ena maken
ärft ("arfvejord”); 2) fastighet på landet, som make tillbytt sig mot arfve-
jord; 3) fastighet på landet, som ena maken före äktenskapet förvärfvat.
”) Bröstarfvinge: arflåtarens afkomling, släkting i rätt nedstigande
led. Bakarfvinge: hans stamfader och ståmmoder, släkting i rätt upp-
stigande led. |
”") I adelsmans eller bondes äktenskap, ingånget före 14 september
1845, utgör mannens giftorättsandel 3 och hustruns 3.
""") Till fastighet räknas äfven frälseränta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
