- Project Runeberg -  Om testamente : enligt gällande svensk rätt /
28

(1892) [MARC] Author: Bernt Erik Drakenberg - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Hvad testamentstagare har att iakttaga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

d:r Boll AE Ne EE FT ERE EE SFR ENT

SNS
Sr är NR jga 7

FAR Br
IRA da



SL SEP ENA Elbe neo
Sd bit

28 OM TESTÄMENTE.

vingarna eller, om dessa ej vilja, delgifningsvittnena teckna
intyg å protokollet. | |

Någon tid, inom hvilken delgifningen skall vara gjord,
är ej stadgad; men ehuru dröjsmål ej gör testamentet ogil-
tigt, bör man ej onödigtvis uppskjuta delgifningen, ty där-
ifrån räkvas den klandertid af ett år, efter hvars utgång
testamentet kan vinna laga kraft. Därför bör man ock
noga tillse, att delgifningsbeviset rätt dagtecknas. &

Testamentet skall delgifvas de personer, till hvilka
egendomen skolat öfvergå om intet testamente funnits, alltså
testamentsgifvarens arfvingar, d. v. s. hans närmaste släk-
tingar. (Hvilka dessa i hvarje fall äro, säger sid. 16.) Upp-
lysning om arfvingarnas namn kan inhämtas af testaments-
gifvarens bouppteckning, hvaraf afskrift eller transsumt kan
lösas hos bevakningsdomstolen.

Ar arfvingen gift kvinna, sker delgifningen till hennes
man, såvida det ej gäller hennes arfvejord eller egendom,
som kunde komma under hennes egen förvaltning, i hvilket
fall det är säkrast att gifva bägge makarna del af testa-
mentet. Ar arfvinge omyndig, skall testamentet delgifvas
förmyndaren. Ar arfvingen till vistelseorten okänd, och
har han ej lämnat någon tillstädesvarande person fullmakt
att i förevarande arfsangelägenhet föra hans talan och be-
vaka hans rätt, så torde giltig delgifning ej kunna ske.
Man kan väl tycka, att godman, som af domstol utsetts att
vårda den frånvarandes gods och bevaka hans rätt, också
borde kunna å hans vägnar klandra eller godkänna testa-
mente, som berörde hans arfsrätt, samt att följaktligen så-
dant testamente skulle kunua med laga värkan delgifvas
åt godemannen; men domstolarna gilla ej denna åsikt. Ej
häller räknas det såsom laglig delgifning att, såsom stun-
dom sker, kungöra testamentet i tidningarna. TI dessa fall
lär testamentet ej vinna laga kraft förrän den frånvarande
arfvingen försuttit tiden för sin arfsrätts bevakande, d. v. s.
tio år efter det af domaren utfärdad kungörelse om arfvet
tredje gånger infördes i Post- och inrikes-tidningarna, —
Finns ingen släkting, skall testamentet delgifvas på landet
åt kronofogden och i stad åt magistraten. ;

Har man delgifvit testamentet åt rätt person, behöfver
åtgärden ej förnyas i följd af efteråt under klandertiden
inträffande förändringar, såsom t. ex. att arfvinge dör eller
uppnår myndig ålder eller blir omyndig förklarad, eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 9 21:38:01 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/testamente/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free