Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Juli 1915 - Danska Textilarbetareförbundets 14:de kongress, av Textyrius - Textilarbetarna i sextonde och sjuttonde århundradet. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
T E XTIL AR B ET AR E N
yrkande om behandling av frågan angående
upprättandet av en textilfackskola i Danmark. Efter en
rätt ingående behandling, varunder fördelarna av en
dylik skola för såväl industrin som arbetarna
markerades, beslöt kongressen giva förbundsstyrelsen
bemyndigande att arbeta för en dylik skolas
upprättande.
I fråga om lönestatistiken inom förbundet, vilken
hittills lämnat mycket övrigt att önska, gjordes
följande uttalande: “Kongressen hemställer till
avdelningarna, att alla till buds stående medel måtte
användas i syfte att få till stånd en fullt nöjaktig statistik."
Dessutom beslöts inrycka följande bestämmelse i
stadgarna: “Vägrar medlem föra lönestatistik, äger
avdelningens styrelse rätt att i facktidningen
offentliggöra den vägrandes namn."
Resolutioner.
Kongressen beslöt uppdraga åt förbundsstyrelsen
att vid kommande löneförhandlingar söka ordna
lär-lingsfrågan; att med alla till buds stående medel
söka höja timlönen för såväl män som kvinnor.
En resolution antogs vari uttalades, att
förbundsstyrelsen bör söka få till stånd mera likartade
lönevillkor, samt söka införa den s. k.
tusenskottsberäk-ningen vid ylleväverierna.
I en annan resolution, som blev antagen, krävdes
tillsättandet av ett särskilt utskott med uppgift att
upprätta en mera rättvis varugruppering såsom
grundval för nya prislistor; att söka få i avtalen införd en
bestämmelse som ålägger arbetsgivarna att vid
tillverkning av nya varor alltid förhandla med
fackföreningarna om arbetslönen och ej med arbetarna.
I fråga om riksavtalet, vilket varit gällande sedan
1911 och vars utlöpningstid är bestämd till utgången
av innevarande år, antogs följande resolution:
"Kongressen ålägger förbundsstyrelsen att snarast möjligt
påbörja insamlandet av material för utarbetandet av
ändringar i nu gällande avtal så att förslag
föreligger färdigt vid tid, då avtalet och prislistorna skola
uppsägas. 1 övrigt överlåtes åt förbundsstyrelsen att
i sista hand besluta, huruvida avtalet skall uppsägas
till år 1916 eller ej.“
I anledning av att danska färgareföreningen, en
förening av färgeriägare, hos ministeriet begärt dispens
ifråga om lagen om helgdagsarbete och till svar
erhållit, att sådan kunde medgivas för så vitt
textilarbetareförbundet gav sitt bifall därtill, beslöt
kongressen att ej medgiva dylik dispens samt antog
därjämte följande resolution: “Avdelningarna anmodas
kontrollera, att det vid åtskilliga verksamheter
förekommande helgdagsarbetet i behörig tid blivit anmält
hos arbetsinspektoratet och att tillåtelse till sådant
arbete erhållits."
Samarbetet med utländska organisationer blev
även föremål för behandling och med resultat, att de
beslut och uttalanden, som gjordes vid konferensen i
Norrköping i dec. 1913, godkändes.
Val.
Till ordf, (förtroendeman) omvaldes hr J. J.
Möller och till kassör och v. ordf, hr J. P. Arnskov. Att
bekläda den av kongressen nyupprättade
sekreterarebefattningen valdes hr Chr. Nielsen, Odense.
Till ledamöter i förbundsstyrelsen valdes: för
Köpenhamn: C. Larsen, Ch. Güthler, S. Simonsen och
Jean Jensen; för Nordsjälland: fru Betty Jensen,
Helsingör; för Fyn: Scheel, Odense, och Simonsen,
Svendborg; för Jylland: Vilh. Jensen, Aarhus, P.
Sö-rensen, Vejle, Carl Larsen, Grenaa, Johs. Nielsen,
Horsens, och Johs. Christensen, Aalborg.
Till revisorer valdes G. Anderssen och Hagemann.
Till ledamöter av internationella kommittén valdes
J. J. Möller och Ch. Güthler.
Nästa kongress avhålles i Köpenhamn 1918.
Vid denna kongress, liksom vid alla föregående,
kunde man konstatera en fast beslutsamhet hos de
danska textilarbetarna att oupphörligt stärka och
utveckla sin organisation till ett allt fastare och
orubb-ligare värn mot arbetsköparna och deras mot
arbetarna stridande intressen. Som en lysande förebild för
ej allenast textilarbetarna i de övriga nordiska
länderna, utan också — man kan gott säga det — för
hela världens textilarbetare, står den danska
textilarbetareorganisationen fast i övertygelsen om att
enighet och sammanhållning utgör den grundval som
skänker arbetarna de säkraste förutsättningarna för ett
rättvist utbyte av skyldigheter och rättigheter.
Textyrius.
Textilarbetarna i sextonde och
sjuttonde århundradet.
I.
Så länge det funnits textilarbetare så
länge ha dessa med säkerhet kämpat för
bättre löne- och arbetsvillkor.
Gå vi tillbaka i mänsklighetens historia
skola vi finna, att samtidigt som
människorna blevo bofasta uppstod behov av
textilvaror.
De utan fasta uppehållsorter existerande
nomadstammarna begagnade nästan endast
djurskinn till beklädnad emedan detta
material betydligt bättre skyddade kroppen
mot de skiftande väderleksförhållandena än
dåtidens grova vävnadsmaterial. Egentligen
voro de ursprungliga textilalstren icke
pro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
