- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XII. 1915 /
21

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Nov. 1915 - Förbättrad olycksfallslagstiftning - Blandning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEXTIL ARBETAREN

21

Den dagliga sjukpenningen ävensom livräntan vid
helinvaliditet bestämmes till två tredjedelar av den
skadades arbetsförtjänst. Under konvalescenstid och
vid lindrigare sjukdom samt vid partiell invaliditet
utgår sjukpenningen resp, livränta med proportionsvis
lägre belopp.

Under sjukdomstiden äger den skadade rätt till fri
läkarevård och läkemedel, vartill räknas enklare
hjälpmedel, såsom kryckor, bråckband o. d.

Har den skadade avlidit till följd av olycksfallet,
utgives dels begravningshjälp och dels livräntor till
efterlevande maka och barn under 15 år.

Begravningshjälpen utgör en tiondel av den
avlidnes årliga arbetsförtjänst, dock minst 50 kr. Livränta
till änka eller änkling utgår, så länge livräntetagaren
lever ogift, med en fjärdedel av arbetsförtjänsten.
Till varje den avlidnes minderåriga (även utom
äktenskapet födda) barn utgår livräntan med en sjättedel
av arbetsförtjänsten. Dessa livräntor få sammanlagt
ej överstiga två tredjedelar av arbetsförtjänsten.

Enligt förslaget skall varje arbetare, med
undantag för det fall, att han försäkrats i ett
arbetsgivarebolag, utan särskilt åtgörande från egen eller
arbetsgivarens sida vara försäkrad i riksförsäkringsanstalten.

Kommittén föreslår, att rätt till ersättning icke,
såsom för närvarande är fallet, skulle förverkas, därest
olycksfallet förorsakats av grov vårdslöshet.

Förslaget innehåller en mängd detaljbestämmelser
om frivillig försäkring, anmälan om olycksfall,
avgifternas erläggande, ersättningarnas utbetalande, utländsk
arbetares rätt till ersättning m. m.

Av intresse skall bli att se hur förslaget, om
vilket kommittén är enig, ser ut sedan det genomgått
regeringens och riksdagens skärseld. Man får väl
hoppas att det kommer att taga sig något bättre ut
än lagförslaget angående ålderdomsförsäkringen.

Blandning.

Med det andra krigsårets inträde ha förhållandena
för de tyska textilarbetarna än ytterligare försämrats.
Förbudet mot tillverkning av bomullsvaror har börjat
göra sig kännbart. Arbetstiden i bomullspinnerierna
är fastställd till 20 timmar pr vecka. Driften
uppehälles endast tisdagar och onsdagar. Inom övriga
textilbranscher överskrider ej arbetstiden 50 timmar pr
vecka.

Ett betydande uppsving lärer den polska
textilindustrin ha tagit. Ylle- och bomullsväverierna i Lodz,
Pabianice, Zgierz och Tomazow sägas under de
senaste veckorna ha avsatt för cirka 7 miljoner rubler
till polska köpare.

Enligt amerikanska berättelser köper Japan
betydande massor av bomull Detta förhållande torde
emellertid icke vara överraskande, då det är allmänt
bekant att Japan sedan krigsutbrottet betydligt
utvecklat sin bomullsindustri. Ökningen av antalet
spindlar torde uppgå till en halv miljon och ökningen av
vävstolarna till över 3,000.

Avsättningen av bomullsvaror till Kina och
Hongkong har stigit väsentligt. Det beräknas att hälften
av produktionen utföres. Även avsättningen till
Indien, som före kriget var helt obetydlig, har stigit

avsevärt. Det finns bomullsfabrikanter i Japan som
redan drömma om en stor avsättningsmarknad i
Europa.

I den engelska pressen har pläderats för att
bomullsarbetarna i Lancashire skola placera någon del av
sina besparingar i statens krigslån. Det är,
framhål-les det, icke småsummor som arbetarnas
förenings-kassor disponera över. Ensamt i de kooperativa
för-eningsföretagen i Lancashire uppgår arbetarnas
aktiekapital till 162 miljoner kr. Flera av dessa företag
ha mera pengar än de kunna fördelaktigt använda,
sedan de fullgjort sina förpliktelser mot delägarna.

Formerna för dyrtidstilläggen, som här och var
lämnas arbetarna, växla som bekant rätt mycket. En
textilfabrikant i Norrköping skulle också, gubevars,
vara nådig mot sina arbetare och i någon form
lämna dem dyrtidstillägg. Det gällde dock att hitta på
en billig form. Han fann den. Han lät nämligen
arbetarna arbeta på övertid utan procenttillägg.
Kne-pigt, inte sant! Dyrtidstillägg i form av förlängd
arbetstid. Den mannen kommer säkert att gå långt.

*



På tal om dyrtidstillägg så ämnade en del av de
oorganiserade arbetarna vid de förenade yllefabrikerna
i Norrköping någon gång i somras sammansvärja sig
till ett fostbrödralag för att genom detta göra
framställning till bolaget om erhållande av någon sorts
hjälp eller dyrtidstillägg. Laget kom visst av sig i
portgången, men det påstås att en gemensam lösen
blev antagen, nämligen ordet “enighet" som vid
lagets sammankomster skulle vrålas med kraftig röst
under det vänstra benet hölls i vågrät riktning och
högra handen höjdes mot himlen.

Emellertid såg man aldrig till någon livsyttring
från de sammansvurna, om man undantager följande,
avfattat på gula papperslappar av någon av de mest
skriftlärda bland dem. Vi citera ordagrant, pietetsfullt
iakttagande aktstyckets stavning:

“Till samtliga arbetare vid de förbenade
Yllefafri-kernas A, Bag i Norrköping synerligst
familjeförsörjare ondskas en enig samanslutning gående ut på det
vi samtlige ingå till våra Arbetschefver med en för
frågan huruvida de voro viliga stäla sig i spitsenför
at åstadkomma någon lindring i livfsmedel frågan,
som vi anser blir nästan outhärlig. vi har set att på
några plattser i vårt land har Arbetsgifvarna gripit
in till froma för sina arbetare, vore öndskvärdt om
så kunde ske äfven här ägna saken en tanke och
bestäm ett gemen samt sammanträde då någon kunde
utses att göre en vördsam anhålan, Skulle
Arbetsgifvarna sega nej till vår an hållan bör vi ändå göra en
Höfvlig för frågan om de inte ville frit upp låta en
Lokal samt och tillåta en att Person fick tiden för
att köpa opp och vi skulle för söka att på egen hand
ralasera planen. Vore önskvärdt om vid varje fabrik
af de förenade ett eller flera ombud ut sågos för att
af handla saken ock bestemma tid och platts för
samantrede svar torde lemnas hos potvakten"

I fackföreningsrörelsens början var den
genomsnittliga arbetstiden 13 å 14 timjnar pr dygn, nu är
den cirka 9‘/2 timma. Det är icke de oorganiserade
arbetarna ’ som åstadkommit detta. Vem har pressat
arbetsgivarna på högre löner, ersättning vid olycksfall

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:05:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1915/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free