10 (Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XIII. 1916)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Mars 1916 - Bristen på kvinnlig arbetskraft inom textilindustrin - Blandning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10

TEXTIL ARBETAREN

“Textilindustrins komplettering genom
andra näringsgrenar", därstädes den 15
januari i år torde ha varit särskilt aktuell för
textilarbetsgivarna. Professorn framhöll bl.
a. följande:

“Textilindustrin har i alla länder sedan
150 år tagit i anspråk särskilt kvinnlig
arbetskraft. Därför är den kvinnliga
arbetskraften i synnerligen hög grad knapp,
under det överflöd råder på manlig arbetskraft.
Ser man på den officiella statistiken för
textilindustrin sysselsättas inom nämnda
industri ungefär dubbelt så många kvinnliga
som manliga arbetare. Man finner härav
att det är ytterligt pressande att söka lösa
det i eminent grad praktiska problemet:
Hur finna en manlig industri som
kompletterar den kvinnliga?11

Med komplettering menade professorn
en industri som ej i nämnvärd grad, på
grund av arbetets art, kan använda annat
än manlig arbetskraft, men vars arbetares
hustrur och döttrar skulle stå till
textilindustrins förfogande. En industri, framhöll
professorn, “som i eminent i grad passar
för textilindustrins område, är
textilmaskinindustrin. Denna är den viktigaste av alla
de tunga industrierna i England inom
textilområdena. Inom bomullsindustrin är
världen Englands marknad för
textilmaskiner. Textilmaskinindustrin är dock ej
den enda verkstadsindustrin inom
textilområdena, liksom det icke är bara
verkstadsindustrin, som lämpar sig som
kompletterande industri för textilnäringen.
Fär-geri, tryckeri och appretering passar ock
utmärkt härför. Vidare har
färgämnesindu-strin många naturliga beröringspunkter med
textilindustrin. “

Ja, detta är också ett slags
nationalekonomiskt resonnemang: pressning till det
yttersta av den levande arbetskraften, den
kvinnliga ej minst; möjligast låga löner
som press på männen för att få in deras
hustrur och barn i fabrikerna. Hemmen
och barnens andliga och fysiska fostran
äro saker, som icke komma ifråga för det
slagets nationalekonomer.

Att icke betala sin kontingent pä ett korrekt och
punktligt sätt är detsamma som att motarbeta
organisationen. Den medlem, som resterar med avgiften,
är själv sin värste fiende, på samma gång han
missaktas av sina kamrater.

Blandning.

Kriget har efter 17 månader kostat tyska
textilarbetareförbundet 2,000 medlemmar, d. v. s. i
genomsnitt 117 pr månad. Första halvåret var
genomsnittssiffran omkring 100. 1 allt torde kriget efter de
första 17 månaderna ha krävt mellan 4 och 5 miljoner
dödsoffer. När blir det nog?

Amerikas textilindustri lider avsevärd brist på
färgstoff, vilket behov före kriget fylldes genom
import från Tyskland. Över ett tusen textilfabriker med
över hundra tnsen arbetare ha av denna anledning
nödgats helt eller delvis inställa driften. Den i
början av kriget planlagda färgstoffindustrin har strandat
på den omständigheten, att alla erforderliga kemiska
syror uppköpas till oerhört höga priser för
ammunitions-tillverkningen, vilken tillverkning, som bekant, tagit
ett jättelikt omfång sedan krigets utbrott.

I sitt tal under remissdebattea i riksdagen
upplyste jordbruksministern bl. a. att livsmedelspriserna i
Danmark stigit med 30 proc, under det stegringen i
Sverge stannat vid 27proc. Är detta riktigt så betyder
det ingalunda att realökningen är lägre i Sverge än i
Danmark, där levnadsomkostnaden i genomsnitt varit
10 proc, lägre än i Sverge. Exempel: en varumängd,
som före krisen kostade 80 öre i Danmark kostar nu
kr. 1: 04, men då samma varas pris i Sverge förut
var uppe i 1 kr. kostar den nu kr. 1: 27. 30 proc,
fördyring ökar priset i Danmark med 24 öre; 27 proc,
ökning i Sverge fördyrar varan med 27 öre.

Socialstyrelsen har hos regeringen föreslagit, att
ännu större frihet vore lämplig ifråga om
minderårigas nattarbete. Såsom motiv härför anföres, att det
för arbetsgivaren är en fördel att kunna använda den
billiga minderåriga arbetskraften. Vidare är det av
största vikt för yrkesskicklighetens upprätthållande
och arbetsstammens rekrytering, att barnen i tid få
börja i sitt framtida yrke.

Det är väl ändå att söka styra socialt baklänges.
Visst är det fördelaktigt för arbetsgivarna, att i större
utsträckning kunna använda den minderåriga och
billigare arbetskraften — så länge den räcker. Men
vari ligger fördelen för de minderiga? — det
uppväxande släktet? Den sidan av frågan intresserar
kanske inte den ärade styrelsen.

Lantbruksstyrelsen har hemställt om regeringens
bemyndigande att tillkalla fem sakkunniga personer
att sammanträda i Stockholm för överläggning rörande
åstadkommande av förbättrad och ökad ullproduktion
i Sverge.

Efter nitton månader beräknas kriget ha kostat
över sjuttio miljarder kronor. Att detta är en svindlande
stor summa kan man få ett begrepp om, när man
be-tänkar, att från vår tidräknings början och tills nu
endast förflutit omkring 60 miljarder sekunder.

*

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Fri Oct 18 16:05:58 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/textarb/1916/0012.html

		Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XIII. 1916 / 10 (1936-1943) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|