Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Mars 1916 - Ylleindustrin - Internationelt - Textilindustrin - Arbetarrörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
TEXTILARBETAREN
av halvfabrikat, kamgarn, bomullsgarn etc. genom
import huvudsakligast från Tyskland, Österrike och
England. På grund av kriget har förmågan att
exportera minskats för de tre sistnämnda länderna,
vartill kommer Englands hindrande åtgärder för
importen av ull från Australien och Sydamerika.
Britannien behärskar ju icke havet endast för ro
skull.
Någon egentlig brist på färdiga varor i nästan
samtliga pris- och kvalitélägen förefinns emellertid
ej ännu inom landet. Och det återstår att se om i
det avseendet någon verklig brist kommer att uppstå.
Såväl gross- som detaljhandlarna inom branschen
tycks ha varit mer än välförsedda innan
krigsutbrottet, likaså de allra flesta fabriker, och vartill kommer
att importen från såväl Tyskland som England ej helt
upphört ifråga om de högre kvalitéerna. Man kan
taga för alldeles givet att mellanhänderna skott sig
avsevärt på det inträdda läget, särskilt de, som vid
krigsutbrottet voro i besittning av späckade lager.
En avsevärd del av den inträdda fördyringen är
betingad av att tyskarna i oerhörd grad höjt priset
på färgerna, vilket pris för närvarande är minst fyra
gånger högre än före kriget.
De som hittills lidit mest av materialbristen är
givetvis arbetarna. I Norrköping har det dock varit
jämförelsevis bra hittills, tack vare den
omständigheten att de flesta yllefabrikerna äro inrättade för
grövre tillverkningar och av vilken anledning driften har
kunnat upprätthållas för militära behov i in- och
utlandet. Förhållandet har varit ett annat för de
fabriker, som varit inrättade för den lättare och finare
damkonfektionen, vilka helt varit hänvisade till
utlandet för sitt behov av material.
Internationellt.
Textilindustrin.
Japan.
Enligt senaste japanska berättelser framgår, att de
japanska yllefabrikanternas inköp av ull, särskilt från
Australien, stigit väsentligt under senare tid. Den
japanska ylleindustrins läge betecknas såsom
synnerligen gott, medan däremot bomullsindustrin ännu
kämpar med svårigheter. Ansträngningarna att förbättra
landets sidenindustri säges pågå med all kraft.
Amerika.
Tillståndet inom den amerikanska ylleindustrin har
förbättrats; även här försiggår stora ullinköp i
spekulationssyfte. Tillståndet inom bomullsindustrin
betecknas som mindre gott. Inom broderibranschen är
man allmänt av den meningen, att Amerika bör
söka göra sig oberoende av den europeiska marknaden
ifråga om broderier.
Italien.
Ylleindustrin har undergått förbättring medan
bomullsindustrin fortfarande befinner sig i ett tryckt läge.
Arbetarrörelsen.
Frankrike.
“Bataille" av 1 sistlidne december ställer i utsikt
en ny intensivare agitationsverksamhet från franska
landsorganisationens sida, som särskilt kommer att
rikta sig på kvinnorna. Förbunden äro eniga om att
det för närvarande ej finnes någon viktigare och mer
av behovet påkallad fråga än organiserandet av
kvinnorna. Man fäster uppmärksamheten på att under de
sista årens möten fattats allt för många beslut, vilka
blivit utan praktiska resultat och vilka i det stora
hela endast varit principförklaringar. Detta beror på
att kvinnorna ända tills för ungefär fem år sedan
hade sina specialindustrier, och att man först sedan
denna tid kan tala om en konkurrens, ett
inträngande från kvinnornas sida på de manliga
industriarbetarnas arbetsområden. Den första hårda
sammanstötningen var striden inom bokindustrin, som
typografförbunden förlorade trots deras starka organisation.
Under kriget ökas nu i hastigt tempo antalet av
kvinnorna erövrade yrken, som hittills varit
reserverade för de manliga arbetarna. Landsorganisationen
vill ej återgå till de medel, som typografförbunden
använde mot kvinnorna, och vilka ju för övrigt ej
ens ledde till önskat resultat. Fastmer skall man
genom organisation av kvinnorna och genom ett
planmässigt uppfostrings- och upplysningsarbete verka för
att göra kvinnorna till fackförbundens duktiga
medarbetare och stöd, vilka framdeles skola vägra att
utföra smutskonkurrens.
Schweiz.
Hemarbetareförbundet har beslutat att från och
med 7 januari utgiva ett eget organ “Der
Heimar-beiter". Hittills har “Der Textilarbeiter“ tjänstgjort
såsom hemarbetarnas organ. Tidningen skall särskilt
tillvarataga plattsömsvävarnas och handstickarnas
intressen samt utkomma var 14:e dag på “S:t Galler
Volkstimmes" förlag.
Amerika.
De organiserade arbetarnas ihållande kamp mot
barnarbetet bär efter hand frukt även i förenta
staterna. Sålunda har från och med i år en ny lag trätt
i kraft i Pensylvanien, vilken stadgar att varje barn
i skolpliktig ålder skall åtnjuta minst 8 timmars
undervisning i veckan. Detta rimliga krav har
naturligtvis mött motstånd från arbetsgivarna, vilka
förklara, att av de enligt statistiken i industrin
sysselsatta 33,358 unga arbetarna ej mindre än 27,000 falla
under lagen, och vilket kommer att bereda industrin
stora svårigheter. Lagen lär omfatta ungefär ett lika
stort antal barn anställda i varuhus och kontor etc.
Antalet barn i saknad av obligatorisk
skolundervisning har sålunda varit avsevärt stort. Säkerligen
gäller det för de organiserade arbetarna att aktgiva på
att lagen ej bliver endast en död bokstav.
Se till att du är klar medlem
i organisationen!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
