Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Juni 1916 - Uppgörelsen inom danska textilindustrin - Löner och arbetstid inom tyska textilindustrin år 1913. IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN’
19
Flertalet av förbundsstyrelsens ledamöter
fann därför, även om man icke kunde vänta
någon särskild “begejstring" bland
medlemmarna, att plikten som ansvarig ledning för
förbundet bjöd styrelsen att förorda ett
antagande av förslaget.
Förbundsstyrelsen beslöt därför, att det
så vitt möjligt skulle vara en
förbundsstyrelseledamot närvarande vid varje
avdelnings möte, vilkas medlemmar arbetade vid
fabrik sorterande under
textilfabrikantföreningen. En plan över mötestiderna
upprättades och förbundsstyrelsens ledamöter
fördelades så, att någon av dessa kunde
vara närvarande och klargöra
förbundsstyrelsens uppfattning och ståndpunkt."
Angående den verkställda omröstningen
bland medlemmarna rörande förslagets
antagande eller förkastande, skrives följande
i facktidningen:
“Omröstningen bland medlemmarna
visar, att en stor procentdel icke deltagit i
röstningen. För förslaget röstade 36 proc,
av samtliga medlemmar, mot detsamma 17
proc. De icke röstande uppgick till 45
proc.
Det är alltså över tre tusen medlemmar,
som icke begagnat sin rösträtt. Om dessa
röstat skulle de ha kunnat, om de i större
utsträckning röstat mot förslaget, kullkastat
detta. Det hade i så fall blivit, i stället för
antaget, förkastat.
Man kan emellertid ej förutsätta att de,
som icke röstade, voro emot ett antagande
av förslaget. Det kan lika gärna tänkas att
de röstat för detsamma.
Vad så efteråt? Skola dessa medlemmar,
som så försummat sin plikt, jämra sig för
att förslaget är antaget, eller skola de
glädja sig däröver? Båda alternativen äro
oberättigade. De ha i det ögonblicket, då
uppgörelse skulle träffas, låtit udda vara jämnt
— utan att bekymra sig om resultatet. De
ha därför ingen rätt att efteråt vara vare
sig surmulna eller glada åt resultatet; de
måste nöja sig med att antingen vara arga
eller också skämmas för sin egen
liknöjdhet. Det är allt de kunna åstadkomma
sedan förslaget är antaget utan deras hjälp
eller protest.
Låt oss emellertid hoppas att
liknöjdheten vid detta tillfälle nått sin höjdpunkt;
att det ej en gång till skall kunna framvisas
ett så ringa deltagande, då ett så viktigt
spörsmål förelägges till avgörande genom
omröstning. “
Löner och arbetstid inom tyska
textilindustrin år 1913.
IV.
Tabell 21 omfattar lönerna inom
snör-makeribranschen, en jämförelsevis liten
bransch inom textilindustrin. Med undantag
för Erzgebirge, som kan sägas utgöra ett
centrum för snörmakeriet, drives yrket
hantverksmässigt med endast några få personer
å varje verkstad. Vid uppgifternas
insamling och bearbetning har det varit omöjligt
att skilja på snörmakerier för konfektions-,
möbel- och militäreffekter.
Genomsnittslönen pr vecka för
arbetarna inom denna bransch framgår av
följande:
Distrikt Mani. Mk Kvinnl. Mk
Hannover 28: 32
Cassel _ . 21: 41 9: 21
Crefeld 27: 76 —
Düsseldorf 25: 44 15: 67
Stuttgart 27: 71 17: 63
Augsburg 21: 31 11: 34
Gera . 21: 74 9: 92
Chemnitz 19: 79 11: 54
Neugersdorf 23: 41 10: 34
Liegnitz 20: 73 —
Berlin . . 30: 17 12: 97
Hela förbiindsområdet. .... 24: 58 12: 45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
