- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XIII. 1916 /
20

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Juni 1916 - Löner och arbetstid inom tyska textilindustrin år 1913. IV - Om fackföreningsrörelsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20 -TEXT1 L ARBETAREN

Tabell 22 belyser lönerna inom
broderibranschen. Maskinbroderiet är den yngsta
grenen inom textilindustrin. Först efter
1880-talet och genom uppfinningen av
hand-broderimaskinen samt sedermera
automatmaskinen har denna bransch ernått
betydelse. Den sysselsätter nu ett avsevärt stort
antal arbetare. Tidigare var det
huvudsakligast ett kvinnligt hemarbete, som
maskintekniken förvandlat till fabriksarbete.

För branschen angives följande
genomsnittslöner pr vecka:

Distrikt [-Brode-rare-] {+Brode- rare+} Mk Mani,
hjälparbetare Mk Kvinnl.
hjälparbetare Mk
Hannover 17: 74
Cassel 25: 93 . ,
Stuttgart 28: 55 . 16: 50
Gera .. 24: 39 13: 47
Plauen . 24: 82 16: 13 13: 38
Chemnitz 23: 21 12: 97
Neugersdorf 32: 38 —
Liegnitz 11: 66 — —
Berlin 37: 89 — 16: 13
Hela förb.-omr 25: 45 16: 13 12: 69

Tabell 23 utvisar följande
genomsnittslöner pr vecka för repslageri-,
tagelspinneri-och nätfabriksarbetare:

Distrikt Repslag. o.
tagel-spinnare Mk [-Hjälparbetare-] {+Hjälp- arbetare+} Mk Kvinnl. arbetare Mk
Hannover 27: 82 20: 96 13: 15
Cassel 20: 92 16: 75 15: 50
Stuttgart „ 38: 31 18: 94
Augsburg 27: 49 17: 81 12: 11
Gera __ 25: 61 g-,-*.
Neugersdorf 23: 71 — 13: 41
Liegnitz 23: 50 16: 65 9: 75
Berlin 25: 90 18: 75 12: 69
Hela förb.-omr 26: 32 18: 47 12: 75

Tabellerna 24 och 25 angiva lönerna
inom jutebranschen. Arbetarna inom denna
bransch rekryteras till allra största delen
från kulturellt och ekonomiskt efterblivna
länder. Jutekapitalet söker framförallt billig
arbetskraft. Av de i Tysklands juteindustri
sysselsatta arbetarna äro de flesta från
Un

gern, Polen, Ryssland och Italien. Ofta äro
samtliga dessa nationer representerade i en
och samma fabrik och varav följer en
språkförbistring, som i hög grad försvårar
upptagandet av statistiska uppgifter.
Genomsnittslönen pr vecka framgår av följande:

Distrikt Mani, arbetare Mk Kvinnl. arbetare Mk Vävare Mk [-Väverskor-] {+Väver- skor+} Mk
Hannover 20: 76 13: 62 21: 40 14: 17
Cassel 18: 89 13: 91 19: 61 15: 86
Düsseldorf 17: 98 15: 36 16: 84 —
Stuttgart 21: 56 15: 07 20: 96 16: 34
Gera 16: 25 13: 71 17: 37 13: 39
Chemnitz 21: 06 12: 89 — 13: 74
Neugersdorf 16: 08 12: 17 15: 45 11: 96
Berlin 20: 08 15: 33 20: 69 16: 99
Hela förb.-omr. 19: 88 13: 78 20: 41 14: 45

Om fackföreningsrörelsen

saxa vi följande ur en artikel i den svensk-finska
tidningen Arbetet:

“Och de som mena, att den fackliga rörelsen
ingenting varaktigt kan uträtta, att det som vunnits
under goda tider gär förlorat under dåliga, de ha skäl
att beakta följande liknelse:

En man ror över en fjärd i stark motvind.
Stundom kommer han framåt, men ibland kommer det en
vindil, som inte släpper honom ur stället. Skall han
då vila på årorna och låta sig ryckas med av stormen,
tänkande att han ju ändå inte kommer fram?

Nej, han ror fortfarande av alla krafter, för att
åtminstone hållas kvar på det ställe dit han kommit.
Och när sedan brisen gått över, ror han framåt igen.
Hade han låtit sig ryckas med av stormen, så skulle
han ju ha att ta igen det han förlorat, och på det
sättet skulle han aldrig komma till målet.

Så också med den fackliga rörelsen. Den kan ej
under alla tider bringa arbetarna framsteg. Ibland äro
förhållandena tryckta, så att inga löneförbättringar stå
att vinna, i anseende till inskränkningarna i
produktionen och den stora mängden arbetslösa. Men är då
den fackliga organisationen stark, så kan den
åtminstone hålla arbetsvillkoren vid det gamla, så att de
ej försämras, såsom de skulle göra om ingen
organisation fanns. Försämras de, så är det främst de
arbetares fel, som stått likgiltiga på sidan om de andra
arbetarnas organisationssträvanden. “

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:05:58 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1916/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free