Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Juni 1916 - Sverges textilindustri i äldre tid. II - Är du en av dem - Det knorras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
T E X TIL A R B E T A R E N
jämte stadens borgmästare, Per
Gudmun-son. Fabrikens huvudsyfte var att förse
kronan med kläde för arméns behov, och
den gynnades av åtskilliga förmåner.
Ulltillförseln underlättades, kronohemman
upp-lätos för anläggande av schäferier för tysk
fåravel, och betydande penningbelopp
försträcktes, vilka sedan skulle återbetalas i form
av kläde. Efter ett par års verksamhet
beviljades bolaget ett understöd av 3,000
daler till täckande dels av kostnader för
sex redan införskrivna mästare, dels för
införskaffandet av ytterligare sex sådana jämte
behövliga hantverkare och linvävare samt
redskap och verktyg för såväl vantmakeriet
som linneväveriet. Fabriken synes
emellertid i början haft svårt att komma i full
gång, och de åtagna leveranserna kunde
endast delvis utgöras. År 1621 omfattade
dessa exempelvis l,95P/2 alnar “Kiör Piuk“
till fem mark alnen och 1,617 alnar “gemeent
Piuk“ efter 3l/2 mark alnen, vilka
kvantiteter dock blott utgjorde en ringa del av
vad som rätteligen bort överlämnas. Genom
nya försträckningar från kronan kunde dock
tillverkningen sedermera betydligt utvidgas,
så att exempelvis vid ett tillfälle år 1622
leverans skedde av 5,458V4 alnar »Kiör
Piuk“ och 19,6683/g alnar vanligt kläde.
Under de närmast följande åren fortgick
tillverkningen med relativt god framgång,
och man framställde även finare
klädessorter såsom färgad och ofärgad Piuk, fint
“Ståll“, karmosin, vanligt rött, grått,
pur-purfärgat, engelskt insprängt och “sijgrått“
kläde.1 Redan vid mitten av 1630-talet var
emellertid fabriken stadd i starkt förfall,
och någon tid längre fram synes densamma
helt och hållet ha nedlagts.
Rörande de allmänna synpunkter, som
från kronans sida anlades på frågan om
inrättandet av fabriker inom landet, möter
man i tidens offentliga handlingar åtskilliga
belysande uttalanden. Som exempel härpå
kunna några punkter ur en år 1619 till
representanter för rikets städer avlåten
skrivelse anföras.2 Kungl. Maj:t fäste här
borgerskapets uppmärksamhet bl. a. på det
förhållandet, att allt gods fördes ur riket
“rått och ogjort’1, vilket vore så mycket
betänkligare, som detsamma efter i utlandet
genomgången bearbetning återinfördes samt
härvid betingade tre-, fyra-, ja ända till
1 Jfr Stråle: Alingsås manufakturverk: s. XII.
2 Stiernman I: 714.
tjugodubbelt högre pris än vid utförseln.
Så vore särskilt förhållandet med allehanda
hudar och skinn, och borgerskapet borde
därför vara betänkt på medel att upprätta
“semskemakerier11, så att landet måtte kunna
dels fylla sitt eget behov av läder,
“Carde-wan“ och sämskskinn, dels utföra
överskottet till andra länder. Vidare inköptes till
riket avsevärda mängder lärft, vilket syntes
skäligen överflödigt, då ju lin odlades i
myckenhet nästan över hela landet och
särskilt i Småland och Västergötland samt
Finland, Estland och Ingermanland.
Borgerskapet anmodades därför att delgiva
Kungl. Maj:t sin mening, huruledes
linne-väverier lämpligast skulle kunna bringas in
i landet till städernas förkovran. Liksom
linnet borde även vanligt kläde, som nu
importerades utifrån till stor skada för
landet, kunna tillverkas inom detsamma, så att
man bleve oberoende av utlandet särskilt i
krigstider, då handelsförbindelserna
försvårades. Till detta ändamåls vinnande
uppmanades städernas representanter att uttänka
något råd för vantmakeriers inrättande inom
riket. För övrigt fann regeringen att även
en mångfald andra importvaror med fördel
borde kunna framställas av svenskarna själva
och köpmännen gjordes samtidigt
uppmärksamma på att Ryssland efter det senaste
handelsfördraget erbjöde en särdeles
gynnsam marknad för svenska produkter.
Är du en av dem, som aldrig ha ord starka
nog för att ge uttryck åt sina känslor ifråga om
arbetsgivarförtryck, kapitalistvälde och överklass, men
som det oaktat ej tillhör sin fackförening och
därigenom visar sig handla i stället för att i tid och
otid utslunga grova ord, vilka i regel endast
åstadkomma antingen förargelse eller enbart löje? Det är
icke med mer eller mindre kraftiga ord som
arbetarklassen avskaffar orättvisor och förtryck utan därtill
kräves något mera, nämligen i första hand inbördes
solidaritet och målmedveten handling. Vill du
bidraga till arbetsgivarförtryckets avskaffande, då skall
du tillhöra din fackförening.
Det knorras ibland över att kontingenten till
fackföreningen är hög. Men då bolag och
affärssam-manslutningar höja varuprisen tycker man nog det är
dyrt men tiger och resignerar. Och dock bilda
ekonomiskt starka fackföreningar stommen till den kraft,
som är nödvändig för att skapa motvikt till dessa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
