Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Juni 1916 - Sverges textilindustri i äldre tid. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
21
Sverges textilindustri i äldre tid.
n.
Gustav Vasas näringspolitik kan i stort
sett sägas ha tagit som främsta uppgift att
lära folket att på bästa sätt utnyttja de
förvärvskällor, som inom landet voro för
handen. Ditåt syftade hans täta förmaningar
till allmogen att efter mönstret vid
kungsgårdarna bedriva sitt jordbruk på ett
rationellare sätt, dit syftade hans omsorg om
bergsbruk och fiske, inom vilket förstnämnda
näringsfång han framför allt ivrade för
anläggning av stångjärnshammare, och dit
syftade även hans mångfaldiga åtgärder för
handelns och hantverkeriernas ordnande
och reglerande. Gustav Vasa fullföljde i
dessa hänseenden delvis strävanden, som
gjorde sig gällande även i andra länder, och
som stodo i samklang med den under
1400- och 1500-talen mera allmänt
framträdande grundsatsen om statens normerande
inflytande å näringslivets skilda områden.
Att konungen vid sitt arbete för landets
ekonomiska upphjälpande skulle stått under
direkt påverkan av ifrågavarande politiska
teorier, behöver visserligen icke förutsättas,
då ju Sverges inre ställning i sig själv
påkallade ett målmedvetet ingripande från
regentens sida. Dock torde han särskilt
under senare delen av sin regering icke
stått främmande för den allmänna
åskådningen i ämnet, så mycket mindre som han
under ifrågavarande period tidvis anlitade
tyska rådgivare, vilka sannolikt voro väl
förtrogna med densamma. Såsom ovan
framhållits, inskränkte sig emellertid Gustav
Vasas åtgörande på området i stort sett till
de förefintliga näringsgrenarnas
organiserande och utvecklande. Några allvarligare
försök att exempelvis ersätta den utländska
varuimporten genom grundläggandet av en
inhemsk fabriksindustri äro sålunda ej att
anteckna. Fäster man sig särskilt vid den
inhemska tillverkningen av vävnadsprodukter
för avsalu, så gäller som allmän regel, att
densamma på Gustav Vasas tid
huvudsakligen ägt karaktären av hemslöjd eller
hantverk. De klädestillverkare eller s. k.
vant-makare, som förekommo, och som bl. a.
sysselsattes i Stockholm för hovets räkning,
voro sålunda närmast jämnställda med
skräddare, snickare och andra hantverkare.
Helt och hållet saknas likväl icke mera
fabriksmässig vävnadstillverkning under
1500-talet. Enligt uppgift skall nämligen
en viss Peder Vandtmakare år 1564 å
Strömsrums gård i Kalmar län med hjälp av 10
drängar hava sysslat med klädestillverkning.
Den 15 februari påföljande år levererade
nämnde Peder till kronan 69 alnar
Castell-holmiskt och 20 alnar färgat Rostockerkläde
och den 15 juni samma år 637a alnar
Brabanskt kläde, det senare till ett pris av
tre riksdaler alnen.1 Om eller i vad mån
liknande företag under senare delen av
1500-talet uppstått i övriga delar av
riket, är icke bekant. Överhuvud inverkade
den politiska upplösningen efter Gustav
Vasas död ofördelaktigt på näringslivet, och
hans äldre söner hava uppenbarligen icke
tagit några viktigare initiativ på området.
Karl IX skilde sig i detta liksom i andra
hänseenden från sina bröder, och under
hans regering vidtogs en mångfald anstalter
till landets uppodling och materiella
utveckling. Framför allt ägnade denne konung
sitt intresse åt järnhanteringens befrämjande
varom bl. a. vallonsmedernas inkallande
bär vittne. Någon textilindustri i egentlig
mening synes emellertid icke häller Karl IX
varit betänkt på att förskaffa riket.
Bestämda ansatser i antydd riktning
framträda däremot under Gustav II Adolfs
tidigare regeringsår. Redan år 1613 skola
sålunda vantmakerier hava inrättats i
Uppsala, Nyköping, Arboga och Ulvesund (n. v.
Kungsör), ehuru närmare underrättelse om
deras betydenhet saknas. Sverges första
större företag inom textilbranschen synes
hava utgjorts av en i Jönköping omkring
år 1616 anlagd klädes- och linnefabrik.
Nämnda år inkallades nämligen holländarna
Hans och Peter Struyff från Rostock för
fabrikens upprättande, och i företaget
in-gingo även ett par borgare i Jönköping
1 G. H. Stråle: Alingsås manufakturverk.
Stockholm 1884: s. IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
