Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Juni 1916 - Lag om värvning av arbetare till utlandet - Österlandets mattindustri - Från förbundsområdet - Norrköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T E XT1L ARB ET ARE N
31
fallet äga. Det är till fördel för arbetarna
att hindra samvetslösa värvare att genom
falska förespeglingar om goda arbetsvillkor
locka arbetarna ur landet. Man har
anledning betvivla att denna ömhet om arbetarna
är det egentliga motivet. Sannolikare är
att förslaget är avsett till ett ganska
effektivt handtag åt arbetsgivarna i deras
ständiga strävan att hålla arbetsvillkoren nere.
Till dyrtidseländet skulle komma en
klasslag, som stadgade förbud för arbetarna att
söka den marknad, där deras enda vara
hade utsikt att finna köpare. Man är då
icke blyg, då man finner kapitalintresset
hotat. Och socialstyrelsen rodnar icke.
Den har förut föreslagit större frihet ifråga
om minderårigas nattarbete; nu föreslår den
förbud för arbetarna att söka arbete i
utlandet, trots låga löner, dyrtid och
arbetslöshet. Skall den styrelsen helt bli ett
villigt redskap åt arbetsgivarintresset?
österlandets mattindustri.
Orientaliska mattor ha varit i bruk sedan 2,000 år
tillbaka. De äro mycket eftersökta av dem som icke
lida brist på pengar, och orsaken härtill är lätt att
finna.
Mattornas välbekanta varaktighet, beroende på
ullens överlägsna kvalitet, färgernas äkthet och
tjusningskraft, rikedomen på mönster och
färgsammansättningar samt förmågan att skänka trevnad åt ett
rum äro några av deras framstående egenskaper.
Man indelar Orientaliska mattor uti tre
huvudgrupper, Smyrna, Indiska och Persiska. Smyrnamattor
äro de som tillverkas i Mindre Asien och utskeppas
i Smyrna eller Konstantinopel över hela världen. I
Mindre Asien bedrives mattindustrin på ett 30-tal
platser, vilka var och en ge sina alster en egen
karaktär, och benämnas dessa efter de olika
tillverkningsorterna, Ghiordes, Demirdsche, Borlou, Analolien,
Ouchak, Goulistan, Kassaba etc.
De viktigaste namnen för de Indiska mattorna äro
Mirzapore, Calcutta, Amritza, Malabar, Akbar m. fl.
I Indien knytas de billigaste Orientaliska mattorna
och dessa äro icke dyrare än vanliga Axminstermattor,
vilka de i alla avseenden överträffa.
De Persiska mattorna äro däremot Orientens
dyrbaraste mattor och benämnas likaledes efter respektive
tillverkningsorter, Yorovan, Tabris, Ferehan, Mesched,
Muskabad, Schiras, Kaschan o. s. v.
Huvudcentra för hemslöjden — såväl i Mindre
Asien som i Persien — äro i höglandsdistrikten, där
de klimatiska och andra förhållanden äro mycket
gynnsamma för produktion av god ull. Det är i dessa
naturliga förutsättningar ävensom i vävarnas
medfödda smak som hemligheten ligger i de Orientaliska
mattornas tjusningskraft genom alla tider.
För att citera några ord av Mr Humford i hans
intressanta arbete om “Oriental rugs“. “År efter år
århundraden igenom ha spinnarna spunnit, färgarna
blandat sina färger och vävarna tåligt arbetat vid sina
vävstolar. Järnåldern har fullbordat maskiner att göra
miljoner händers arbete, och tecknare, de bästa två
kontinenters skolor kunnat frambringa, ha presterat
praktfulla mönster i hopp att erövra och vinna
världens gunst. “
“Och dock — framför sina primitiva vävstolar
sitta än i dag de mörkhyade vävarna, liksom deras
förfäder århundraden tillbaka, och knyta för hand
världens yppersta mattor, och Västerlandet står med
pengarna i hand och väntar på deras alster."
FRÅN FÖRBUNDSOMRÅDET.
Norrköping.
Frånsett några av de mindre fabrikerna, vilka ha
svårigheter med anskaffandet av material, råder ingen
egentlig brist på arbete inom textilindustrin här i
Norrköping vid tiden omkring den 15 maj. Detta är
emellertid icke liktydigt med att alla grupper arbetare
kunna ernå samma förtjänster som under normala
förhållanden, då materialbrist ej föreligger. Särskilt
yllevävarna ha, på grund av svårigheterna för
fabrikerna att anskaffa material, fått vidkännas betydligt
ökat arbete och mindre förtjänst, vilket förhållande
ju blir dubbelt kännbart i dessa dyrtider.
I avsikt att åtminstone i någon mån göra sig
oberoende av utlandet i fråga om kamgarner har A.-b.
Förenade Yllefabrikerna inrättat sig med eget
ullkam-meri. Kamgarnsspinneri har bolaget sedan över ett
år tillbaka. Detta betyder säkerligen icke något
oviktigt steg i den svenska textilindustrins
utvecklingshistoria, ett steg som troligen icke kunnat tagas om
ej kriget gjort svårigheterna att erhålla kamgarn från
utlandet så stora som de äro. Det förhållandet har
nämligen inträtt, att det är icke så mycket fråga om
vad kamgarn kostar utan fastmera om det är möjligt
erhålla sådant till något pris. Sålunda ett mycket
gynnsamt förhållande för inrättandet av inhemska
fabrikationsmöjligheter. Bolaget lärer även vara
betänkt på att inrätta sig med eget bomullsspinneri.
I början av sistlidne april gjorde härvarande
platsorganisations styrelse framställning till arbetsgivarnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
