Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Sept. 1917 - Tagelspinning, av Textyrius - Textilindustrins läge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEX T1L ARBETAREN
19
Tagelspinning.
Fabriksmässig beredning av tagel till
möbelstoppning är en relativt ny verksamhet
i värt land. Troligen är det icke ens tjugu
år sedan de tvenne här i landet befintliga
tagelspinnerierna anlades. Dessförinnan
fylldes hela behovet genom import,
huvudsakligast från Tyskland. De båda spinnerierna,
vilka tillsammans torde sysselsätta närmare
ett 20-tal arbetare, äro förlagda i Karlstad,
det ena med firmanamnet Svenska
Tagelspinneriet och det andra benämnt Karlstads
Tagelspinneri.
Tagelspinningen är en jämförelsevis
enkel procedur och kräver därför ej vare sig
många eller dyrbara maskinella
anordningar. Syftemålet med behandlingen är
rengöring och krusning av taglet.
Hästtagel, av man och svans, användes
till vävning av såll och möbeltyg, till
penslar, borstar och violinsträngar. Det
kortare hästtaglet, liksom ock tagel av
nötkreatur, användes till stoppning av möbler och
madrasser. Taglet enbart skulle dock ej
förslå långt, varför man till stoppning,
antingen enbart eller tillsammans med tagel,
använder krollsplint, ett nordafrikanskt
stepp-gräs, som torkat besitter vissa för
ändamålet någorlunda passande egenskaper.
Genom den fabriksmässiga beredningen
av tagel till stoppning kan man använda en
hel del tagelsorter, som annars icke skulle
kunna användas. Genom de tusentals
lumpsamlarna uppköpes tagel av hästar, kor,
kalvar, oxar och svin. Garverierna lämna
givetvis en avsevard del dylikt material.
Den första proceduren i tagelspinneriet
är sorteringen, ett ingalunda angenämt
arbete, då materialet innehåller en god del
smuts, vars odör ingalunda är den bästa.
Härefter sker rengöringen genom
våtbehandling. Efter torkningen sker
uppluckring och blandning i härför avsedd maskin.
Materialet är nu färdigt för spinning i
fingertjocka, cirka tio meter långa tågor.
Samtidigt med spinningen försiggår med ett
enkelt handgrepp krusningen, varefter
tågan hoplägges till omkring en meters längd.
Här vidtager en varmvattensbehandling av
den hoplagda tågan, genom vilken
behandling krusningen sedermera bibehåller sig.
Vid taglets användning till stoppning repas
det upp antingen för hand eller med maskin,
varvid varje tagelhår är mer eller mindre
korkskruvsformigt, vilket varit spinningens
huvudändamål.
Textyrins.
Textilindustrins läge.
Textilindustrins läge i början av september
innevarande år kan utan tvivel betecknas såsom
synnerligen svårartat med hänsyn till driftmöjligheterna.
Bomullen är så gott som helt slut i landet, vilket
medfört nästan hel driftinställelse inom
bomullsbranschen. Inom yllebranschen upprätthålles driften ännu,
och inom vissa tillverkningsgrenar, i vilkas produkter
ingå grövre yllematerial, torde den kunna
upprätthållas över vintern. Det material som fattas är
framför allt bomull och fårull. Även kamgarn, konstull
och diverse avfallsprodukter är det givetvis brist på,
men denna brist är dock icke avgörande för
driftmöjligheterna, då såväl konstullen som kamgarnet
numera kan i god utsträckning framställas inom
landet. Trikåbranschens driftmöjligheter är huvudsakligast
beroende av tillgången på bomullsgarn.
Vid normal drift torde inom landet förbrukas cirka
tio tusen balar bomull i månaden, men vilket antal
under kristiden varit nere till under nio tusen i
genomsnitt. Skall driften inom bomullsindustrin hållas
igång i någorlunda god utsträckning under instundande
vinter kräves en införsel av mellan åtta och nio tusen
balar ull.
Sedan ett par månader tillbaka har en båtlast
bomull väntats till svensk hamn, men ännu i början
av september väntade man förgäves. Denna last
torde kunna säkerställa driften för 5 å 6 veckor framåt.
En last av ungefär samma storlek erfordras sålunda
varje månad för driftens upprätthållande. Skall det
lyckas månne? Utsikterna härtill äro, enligt vad vi
kunna förstå, icke stora.
De på grund av materialbristen arbetslösa manliga
arbetarna ha i regel sysselsatts dels med rengöring,
reparationer och diverse andra arbeten, och dels med
lantbruks-, skogs- och andra utearbeten, varför dessa
i det närmaste haft full inkomst. Även en del av de
kvinnliga arbetarna ha på ett eller annat sätt beretts
arbete, men vilket de i regel varit ovana vid och
varigenom arbetet förefallit tungt. De kvinnliga
arbetarna ha genomgående haft den hårdaste känningen
av driftinställelsen.
Kommer driftinställelsen inom textilindustrin
attfort-fara i samma eller i ännu större utsträckning under
vintern, då stundar inga ljusa tider för arbetarna. Det
är ohyggligt svårt att existera även med den inkomst
som arbetet lämnar. Hur skall det då gå med det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
