Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Sept. 1917 - Textilindustrin i Danmark - Bort med § 23 - Folkpensioneringens utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
21
förmåga, som fabrikerna under jämförelsevis lång tid
ådagalagt, beror därpå, att de under de första
krigs-månaderna, dä ännu ej ransonering inträtt, införde
betydande kvantiteter material, som de sedan kunnat
lita till. Den inhemska ullproduktionen kan endast
till cirka 30 proc, täcka behovet.
Svårigheterna med ulltillförseln ha medfört en
hittills okänd efterfrågan av yllelump; hela landsdelar
genomsökas för uppköp av denna vara. Lumpen har
till den grad stigit i pris, att den nu betalas högre
än den danska ullen före kriget, och ändå äro
fabrikerna glada över att kunna erhålla den, trots en
prisstegring av 300 proc. Av lumpen blir konstull som
blandas med ren ull.
Emellertid förefinns svårigheter med att erhålla
maskiner för lumpens bearbetning. De maskiner
som härtill användas är en tysk världsspecialartikel,
som vi för ögonblicket ej kunna erhålla och ej häller
framställa inom landet. För närvarande reder man
sig dock.
Av de färdiga varor, som framställas av
förenämn-da material, går en betydlig del till Finland och
Ryssland, där det finns en glupsk efterfrågan.
I stort sett ter sig läget för den danska
textilindustrin betydligt ljusare än förra året, och man får
hoppas att förväntningarna i framtiden icke skola bli
gäckade.
Bort med § 23
heter en 38-sidig broschyr, författad av förtroendeman
Charles Lindley och utgiven av Svenska
Transportarbetareförbundet. Den är i första hand avsedd att
spridas bland de fackligt organiserade arbetarna och
med syftemål, att för dessa klargöra den skada och
det förfång, som § 23, inryckt i kollektiva
arbetsavtal, åstadkommer för såväl den enskilde arbetaren som
den organisation han tillhör.
I § 23 i Svenska Arbetsgivareföreningens stadgar
— det är om denna broschyren handlar — är bl. a.
bestämt, att i kollektivt avtal, som med styrelsens
tillstånd upprättas mellan medlem av
arbetsgivareföreningen och arbetareorganisation, skall intagas särskild
bestämmelse därom, att arbetsgivaren äger rätt att
fritt antaga och avskeda arbetare, att leda och
fördela arbetet och att använda arbetare från vilken
förening som hälst eller arbetare, stående utanför
förening.
Det är detta stadgande i paragrafen ifråga, vilket
återfinnes i varje med svenska arbetsgivareföreningens
medlemmar träffat arbetsavtal, som författaren till
broschyren vill klargöra de praktiska verkningarna av.
Den av författaren alltid ådagalagda strävan, att
få bort detta stadgande ur avtalen, är givetvis all
aktning värd, ty självfallet finns det ingen
meningsskiljaktighet på arbetaresidan därom, att det hälst bör
vara borta. Det skall dock aldrig lyckas att få
industriarbetarna att taga upp en strid för att få bort
bestämmelsen ur avtalen. De finna den nämligen
icke vara värd en sådan ansträngning, då förhållandet
i arbetet därigenom, att bestämmelsen kommer ur
avtalen, icke skulle undergå någon som hälst förändring.
Aktionen nu och förut från Transportarbetareförbundets
sida torde endast medföra det resultatet, att
arbetsgivarna och deras organisation starkes i tron på
bestämmelsens nödvändighet.
Folkpensioneringens utveckling.
Tre och ett halvt år ha gått sedan
folkpensioneringen här i landet började sin verksamhet. Här
några siffror om dess utveckling under den hittills
gångna tiden.
I runda tal har under första halvåret 1917 pension
sökts för 8,000 män och 12,000 kvinnor. Utfärdade
pensionsbrev under samma tid har varit 17,737. Inalles
har pensionsförsäkringen från dess början utfärdat
något över en kvarts miljon pensionsbrev, c:a 93,000 för
män och 166,000 för kvinnor. Av dessa har icke
mindre än 164,000 utfärdats på grund av den utvidgning
som av riksdagen beslöts år 1915.
Man får en god föreställning om hur de utbetalda
summorna ökats av följande översikt av utbetalda
pensionsbelopp under de gångna åren:
1914________________________________ 1,640,000 kr.
1915_______________________________ 4,340,000 „
1916______________________________ 15,160,000 „
1917 (första halva)_________________ 8,050,000 ,,
Till detta har staten anslagit årsbidrag, som under
de fyra åren stigit från 2l/2 till 6 milj. kr. Härtill
komma kommunalbidragen samt först och främst de
årligen ingångna pensionsavgifterna. Dessa utgjorde
årligen i grundavgifter i det närmaste 10 miljoner kr.
samt i tilläggsavgifter inemot 5 miljoner kr. (Av
grundavgifterna för 1916 har ännu ungefär icke
hunnit inflyta.) Totalsumman som influtit för de tre
åren är därför något över 40 miljoner kr.
Av den sålunda sig ökande pensionsfonden har
till kommuner för bostadsändamål utlånats c:a 6l/2
miljoner kr.
Den sjukvårdande verksamheten, för vilken numera
300,000 kr. avses, har hastigt utvecklats.
Sammanlagda antalet sjukvårdsärenden har uppgått till 6,687,
och under första halva 1917 har i 1,142 fall beslutats
bidrag till sjukvård eller yrkesutbildning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
