Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Sept. 1917 - Tysklands organiserade arbetare - Svenska linberedningssällskapet - Världsproduktionen av fårull - Semesterfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T E XTIL ARB ET ARE N
29
Detta avtal träder i kraft fr. o. m. den 1 april
1917 och upphör att gälla den 30 september 1917.
Eventuell förlängning av giltighetstiden är beroende
av ny överenskommelse mellan organisationerna.
Svenska
linberedningssäll-skapet
har ur manufakturförlagsfonden erhållit ett lån av
100,000 kronor. I sin låneansökan anförde sällskapet
följande, som förtjänar återgivas såsom belysande för
linodlingen i vårt land:
Lintillverkningen i Sverge har förekommit sedan
urgammal tid och är såtillvida att betrakta som en
äkta svensk industri, som landet väl ägnar sig för
framställning av den behövliga råvaran. Hälsingland,
Ångermanland och Jämtland äro kända för sitt goda
lin och sina fina linnelärfter, men även Småland,
Blekinge, Halland, Skåne och Västergötland inta i detta
avseende ett framstående rum.
Ändock har linodlingen allt mera gått tillbaka,
så att i hela Sverge skördades 1865 54,630 deciton,
1890 20,780 deciton, men 1914 endast 1,820 deciton.
Den fabriksmässigt bedrivna linneindustrin har dock
utvidgats därigenom att stora mängder lin
importerats. Denna införsel har enligt officiella statistiken
stigit från 2,304 deciton i medeltal 1861—65 till 7,813
deciton 1899 och till 28,714 deciton år 1914.
Orsaken till denna omändring ligger bl. a. däri, att man
i vårt land, oaktat här kan produceras lin av utmärkt
beskaffenhet, har stor svårighet att erhålla tillräckligt
råmaterial av jämn beskaffenhet. För att uppdriva
en svensk linodling och utöva förädling av svensk
råmaterial bildades bolaget i slutet av 1916. Den
första bolagets fabriksanläggning förlägges till norra
Skåne och är beräknad för ett kvantum av högst två
milj. kg. linhalm. Tillverkningen skall till en början
vid full drift utgöra en miljon kg. bråklin.
Försäljningen skall uteslutande äga rum inom Sverge.
Världsproduktionen av fårull.
På grund av den stora förbrukningen
av yllevaror, som kriget medfört, ha
priserna på ull drivits upp i höjden medan
produktionen minskats. Förmodligen
kommer det att dröja åtskilliga år efter
fredsslutet innan återigen normala förhållanden
inträda på detta område.
Vid ett möte med amerikanska
yllefabrikanter höll fabrikschefen Albert W. Elliot
ett på ett rikt material grundat föredrag, ur
vilket vi anföra följande:
Enligt beräkningar finns det sammanlagt
634 miljoner får i världen, vilka lämna cirka
2,836 miljoner pd ull årligen. Det utgör i
genomsnitt 19 får pr 1,000 acres land.
Europa hade före kriget cirka 185
miljoner får och en ullproduktion av omkring
800 miljoner pd, d. v. s. ett större
fårbestånd och en större ullproduktion än någon
annan världsdel. I andra rummet kommer
Australien, därefter Sydamerika,
Nord-Ame-rika, Asien och Afrika i nu nämnd ordning.
De största ullförbrukande länderna år
1914 voro i här nämnd ordning:
Storbritannien, Amerikas f. stater, Frankrike,
Tyskland, Österrike-Ungern och Italien. Under
kriget har förbrukningen stigit oerhört,
vartill kommer att miljoner av får blivit i de
krigförande länderna förbrukade till föda.
I Frankrike har fårbeståndet minskats med
en tredjedel.
Beträffande ullpriserna yttrade han
följande: Min uppfattning är att de höga
ullpriserna komma att stå sig en lång tid
framåt, dock ej så att förstå, att de nu orimligt
höga priserna komma att stå sig under de
kommande 10 åren, men de komma att i
genomsnitt ligga betydligt högre de 10 åren
efter kriget än de 10 före detsamma.
De krigförande länderna äro redan så
gott som renskrapade på ull. Efter kriget
komma de att behöva miljoner kg. för att
kunna fylla sina behov.
Semesterfrågan.
I avgivet yttrande över de i riksdagen väckta
motionerna om utredning huru en allmän
arbetarseme-ster mä kunna genomföras i Sverge framhåller
socialstyrelsen, efter att ha erinrat om arbetarsemesterns
stora betydelse, att det emellertid ej kan förnekas,
att vissa invändningar kunna göras mot dess
allmänna genomförande. Dessa äro främst av ekonomisk
art. Från arbetsgivarhåll betonas sålunda att
Sver-ges relativt unga industri icke kan med hänsyn till
utlandets konkurrens belastas med en sådan utgift,
som skulle följa av en allmän arbetarsemester, med
mindre de stora konkurrerande industriländerna även
bevilja sina arbetare samma förmån. Beträffande
vissa fack är vidare semesterfrågan svår att lösa med
hänsyn till det inom desamma förekommande
hemarbetet. Inom andra näringsgrenar åter uppvisar
arbetarstammen så stora växlingar att det på grund
härav erbjuder svårigheter att på ett enhetligt sätt
reglera semesterfrågan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
