Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Dec. 1917 - Hemarbetet - Blandning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T E XT lL ARB ET ARE N
39
arbetare träffas i städerna, nämligen
ungefär 20,000, det vill säga något mera än två
tredjedelar. Ensamt i Stockholm finnas
över 5,000. Dessa siffror ha intresse med
hänsyn till de låga löner som äro
utmärkande för det hemindustriella arbetet.
Trycket av de hårda existensvillkoren gör sig
starkare kännbart i städerna än på
landsbygden, då ju levnadsomkostnaderna
genomgående äro högre i städerna och
bostadsförhållandena sämre.
Inom den hemindustriella produktionen
dominera textil- och beklädnadsindustrierna:
skrädderi, linnesömnad, dam- och
barnklä-derstillverkning, skodonstillverkning,
trikå-arbete och vävning. Av arbetarna äro de
flesta ogifta. Särskilt gäller detta om de
kvinnliga arbetarna, som utgöra det största
antalet av hemarbetarna. Arbetstidens längd
växlar högst betydligt. Endast hälften av
de manliga arbetarna och något mera än
tredjedelen av de kvinnliga torde ha
tämligen regelbunden arbetstid året om,
uppgående till minst 10 timmar dagligen. En
femtedel arbetar 12 timmar eller mera. En
daglig arbetstid av 14, 15 eller till och med
16 timmar är ej alls sällsynt; det finns
enstaka fall där kvinnliga arbetare måste
använda 17 och 18 av dygnets 24 timmar till
hemindustrielit arbete.
Och förtjänsten genom detta oerhört
påfrestande arbete? Två tredjedelar av alla
hemarbetare nå icke upp till högre
veckoinkomst än 10 kr. och nära en tredjedel
förtjänade år 1912 endast 5 kr. i veckan.
Betraktar man årsinkomsten ställer det sig
ännu sämre. För mera än halva antalet
stannade årsinkomsten vid 400 kr. eller
därunder, en fjärdedel förtjänade 600 kr. och
endast 12 proc, nådde 800-kr.-gränsen. Av
de kvinnliga stodo två tredjedelar under
400-kr.-strecket, mindre än 15 proc,
tillhörde 600-kr.-klassen och ej fullt 5 proc,
nådde 800-kr.-gränsen. Även för de bäst
situerade hemarbeterskorna, nämligen inom
damkläderskonfektionen, var ställningen föga
avundsvärd. Deras genomsnittliga
årsinkomst uppgick till endast 843 kr.
Endast en ringa del av hemarbetarna
utför arbetet i särskild arbetslokal. De flesta
äro hänvisade till den trånga bostaden, i
regel bestående av ett rum och kök.
Arbetsrummet måste samtidigt göra tjänst som
sovrum eller kök eller som bådadera. I
mer än fjärdedelen av alla fall var
arbets
rummet sovrum för minst fyra personer.
Minderåriga användas i stor utsträckning.
Av dessa befann sig vid tiden för
undersökningen över tiondelen i åldern under
12 år, det vill säga under den ålder som
arbetareskyddslagen stadgar som villkor för
att barn skola få användas i industriellt
arbete.
Utredningens sifferuppgifter äro talande.
De blotta de fruktansvärda livsvillkoren för
en stor grupp arbetare, som samhället
utlämnar till fullkomlig utsvettning. Läget
sammanhänger med dessa arbetares
oförmåga att genom organisation driva fram
bättre livsbetingelser. Endast ett par proc,
av de hemarbetare som varit föremål för
utredningen tillhörde fackföreningar.
I Tyskland, Österrike och England
finnes sedan långt tillbaka en mycket
ingående lagstiftning om hemarbete. I Norge har
regeringen i år förelagt stortinget förslag
till lag i samma sak. Enligt detta ålägges
varje arbetsgivare som sysselsätter
hemarbetare att föra förteckning över dem och
att förse dem med avlöningsböcker. För
kontrollen över hemarbetet upprättas en
högsta instans, hemindustrirådet, som på
framställning av sex arbetare eller
arbetsgivare inom yrket beslutar om tillsättandet
av en lönenämnd som har att fastställa
minimilöner.
Då vi nu ha en vänsterregering här
i landet kan man med skäl göra anspråk
på att en större uppmärksamhet fästes vid
denna relativt stora grupp arbetare så att
de med lagstiftningens tillhjälp erhålla
något drägligare levnadsbetingelser än hittills.
Blandning.
Enligt uppgift av statskommissionernas pressbyrå
uppgår antalet fårägare i Sverge till omkring 300,000
med cirka 1,200,000 djur, vilka beräknas avkasta
3,600,000 kg. ull årligen, d. v. s. 3 kg. pr djur och år.
De tre första krigsåren kostade:
krigslån______________ 350 miljarder mark
sårade ___________________ 24,000,000 män
dödade _.l________________ 7,000,000 „
invalider _________________ 12,000,000 ,,
Antal minskade födelser 9,000,000.
Guldvinsten i hela världen under 500 år belöper
sig till 62 miljarder mark; alltså knappt en femtedel
av krigslånen. I 20-marksguldstycken betyder detta
belopp en kedja så lång, att den räcker nio gånger
runt jordklotet. Europas statsskuld före kriget
be
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
