Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Dec. 1917 - Nytt företag inom textilindustrin - Tyg ur torvmossarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
TEXTILARBETAREN
Aktiekapitalet skall utgöra lägst P/2 miljon och
högst 47a miljoner kronor och är minimikapitalet
redan fulltecknat. De banker vilka ställt sig bakom
för att stödja det nya företaget äro Svenska
Emissions-aktiebolaget, Centralgruppens Emissionsaktiebolag och
Finansaktiebolaget. Även Norrköpings Enskilda bank
har intresserat sig för företaget och märkes bland
tecknarna.
Avsikten är att den nya fabriken, under
förutsättning att erforderliga maskiner nu kunna anskaffas,
vid krigets slut skall stå färdig att börja sin
verksamhet, vars betydelse för vårt lands ylleindustri
torde ligga i öppen dag.
Det är ett gammalt önskemål att inom landet få
till stånd en större anläggning av det slag det här är
fråga om. Hittills har behovet huvudsakligen fyllts
genom import av halvfabrikat för klädesindustrin från
England och Tyskland, men under kriget ha en del
större fabriker, bl. a. aktiebolaget Förenade
yllefabrikerna och Drags aktiebolag i Norrköping, upprättat
sådana anläggningar för ullens förädling. Genom att
den nu ifrågasatta anläggningen, vilken är avsedd att
bliva gemensam för de mindre yllefabrikerna,
kommer till stånd skulle yllefabrikationen i sin helhet i
detta hänseende bliva oberoende av utlandet, i det
ullen därefter inköpes direkt å produktionsorterna för
att sedan förarbetas inom landet. Anläggningen är
planerad i så stor skala att export även skall kunna
äga rum.
Stiftare äro Svenska Emissionsaktiebolaget,
Centralgruppens Emissionsaktiebolag, aktiebolaget
Förenade yllefabrikerna, Drags aktiebolag, aktiebolaget
Törnell & Ringström, Norrköping, aktiebolaget Freese
& Bruno, Åby, aktiebolaget Fredrik Asp, Motala,
aktiebolaget Skånska yllefabriken, Kristianstad, och
aktiebolaget Schullström & Sjöström i Högsjö.
Ett arbetsutskott valdes, bestående av dir. E. G.
Svanström och ingenjören N. V. Hansell, Stockholm,
disponenten Ernst D. Törnell, Norrköping, och
disponenten G. M. Bruno, Åby.
Tyg ur torvmossarna.
Prof. G. Sellergren vid Tekniska högskolan hade
i anmälan till jordbruksdepartementet fäst
uppmärksamheten vid en i Sverge nyligen gjord uppfinning
för förädling av torvfiber, varigenom ett synnerligen
lämpligt spånadsämne, fiberull, skulle kunna erhållas.
Detta spånadsämne vore särskilt av värde i dessa
tider för utdragande av den i vårt land sparsamt
producerade ullen, då råvaran skulle förekomma i riklig
mängd och metoden vore relativt prisbillig.
På anmodan av torvkommittén har d;r Hj. v.
Fei-litzen nu uttalat sig om förslaget och anser, att
torvfiber lämpligast bör kunna erhållas som biprodukt
vid exempelvis torvströfabrikationen.
För att snabbast utröna förekomsten av passande
fiber torde det vara lämpligast, att sedan de i olika
län anställda statens torvmästare behörigen
instruerats, hurudan den för bearbetningen lämpliga
torv-dunsfibern bör vara beskaffad, låta dem envar i sitt
distrikt besöka samtliga torvströ- och
bränntorvfabri-ker och på ort och ställe ta reda på förekomsten av
fiber och dess ungefärliga myckenhet, eventuellt
efter någon provinsamling på en mindre bit.
En torvfiberinventeringsresa borde ej dra stora
kostnader och torde ge en god överblick över lätt
tillgängliga förekomster.
Sedan detta skett bleve nästa steg att i större stil
arrangera med insamling och uppköp av fiber på olika
platser, varvid i Tyskland använd metod kunde i
modifierad form komma till tillämpning. Helt säkert
torde torvströfabrikerna bli de som komma att
leverera den bästa kvaliteten, ehuru också vid en del
bränntorvsfabriker passande råvara skall kunna erhållas.
Skall någon insamling av torvfiber i stort
verkställas, måste nog priset på råfiber sättas tämligen
högt för att stimulera samlingslusten. Det torde även
vara särdeles lämpligt, att torvarbetarna kunna få
detta som extra förtjänst, när torvtäkten för året är
slut eller under regniga dagar under torvsäsongen.
Beträffande förut omnämnda uppfinningen för
förädling av torvfiber meddelas, att den med metoden
ifråga framställda s. k. fiberullen redan varit föremål
för spinnings- och vävnadsförsök, som utfallit
tillfredsställande. Sålunda ha spunnits garner av ull och
torvfiber tilsammans i olika proportioner, nämligen av
50 proc, torvfiber och 50 proc, shoddy, av 30 proc,
torvfiber, 30 proc, shoddy och 40 proc, bomullslump,
av 66 proc, torvfiber och 34 proc, svenskull etc.
Enligt spinnmästarens utsago har spinningen försiggått
på ett tillfredsställande sätt. Av garnet ha vävts olika
slag av halvyllecheviot, med varp av kamgarn eller
bomullsgarn samt väv av bandfibergarn. Ett av dessa
s. k. sporttyg har undergått kraftig valkning, varvid
det visat sig, att torvfibern väl låter bearbeta sig på
detta sätt. Även färgningsproven ha utfallit
gynnsamt. Den i dessa vävnader ingående
torvfibermäng-den har uppgått till cirka 25 å 40 proc.
Den kemiskt preparerade fibern utmärker sig för
sina ulliknande egenskaper. Tågorna äro fina,
jämntjocka, mjuka och glänsande samt av ullens styrka. De
utförda vävnaderna ådagalägga tydligt, att fiberullen
mycket väl kan ersätta andra vegetabiliska fiber i
halvylletyger och sålunda ända upp till 40, eventuellt 50
proc, ingå i vanliga kostymkläder — ett förhållande,
som väl bör beaktas i dessa ullbristens tider.
Torvkommittén kommer inom närmaste tiden att
underställa denna betydelsefulla fråga regeringens
prövning.
Den förste som inhägnade ett stycke jord och
sade: detta är mitt! — han var den verklige stiftaren
av det borgerliga samhället! Hur många förbrytelser,
krig och mord, hur många fasor och olyckor skull»
icke ha besparats människosläktet om någon då ryckt
upp hans gränspålar, kastat igen hans skiljogravar
och tlllropat medmänniskorna: Akten er att höra på
den bedragaren! Ni äro förlorade om ni glömma att
jordens frukter tillhöra alla, men jorden själv ingen.
Rousseau.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
