Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Dec. 1917 - Sverges textilindustri i äldre tid. V - Nytt företag inom textilindustrin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTIL ARB ET AREN
41
sakernas beskaffenhet den 22 maj 1697.
Kollegiet fann sig här kunna påvisa,
hurusom klädesfabrikerna vunnit sådan
förkovran, att icke blott landets eget behov av
kläde tillgodosetts utan även utförsel
förekommit. Sidentyger, stoffer, gazer,
flors-band, spetsar, damaskdräll, segelduk,
pottaska, såpa, terpentin, lack, “Juffter", berett
läder, glas, nålar, kammar, borstar,
musikaliska instrument, tobak, socker och papper
tillverkades inom riket i den utsträckning,
att ifrågavarande produkter voro dels till
införsel förbjudna, dels belagda med höga
tullsatser. Till väveriernas tjänst hade icke
blott färgerier för siden och ylle upprättats,
utan även appretörer eller s. k. gummare
införskrivits.1 om det också för
ämbetsverket låg nära till hands att framställa frukten
av de åtgöranden, vilka detsamma självt
artingen handlagt eller påkallat i möjligast
ljusa dagar, kan det anses fullt ådagalagt,
att Sverge vid Karl den XI:s frånfälle
verkligen ägde en ingalunda obetydlig industri.
Visserligen får man ej här anlägga någon
alltför modärn måttstock, alldenstund
industriföretagen till art och omfattning i många
fall skilde sig litet eller intet från
hantverken, med vilka de delvis ägde privilegier
och organisationsform gemensamma. Kvar
står likväl, att landets varuproduktion starkt
stegrats, vilket i och för sig endast kunde
utgöra en glädjande omständighet, som
kommerskollegium hade allt skäl att med
stolthet och självkänsla framhålla. Ser man
på industriföretagens inre ställning och
beskaffenheten av deras alster, blir emellertid
intrycket inte fullt lika gynnsamt.
Oför-tydbara tecken ge nämligen vid handen, att
svagheter funnos, som under vissa
förutsättningar skulle kunna sätta hela verket på spel.
Man måste här tänka sig in i de närmare
omständigheter, varunder industrin framvuxit.
Överhuvud ledde den merkantilistiska
näringspolitiken, sådan den praktiserades
under 1600- och 1700 talen, till den
konsekvensen, att uppammandet av nationella
industrier i eminent grad blev ett
stadsin-tresse. Staten kom med andra ord att
intaga en dirigerande ställning och tillgrep
för befordrandet av sina syften bl. a. den
utvägen att genom understöd och förmåner
i olika former väcka den enskilda
företag
1 Jfr J. A. Flintberg: Bruksidkares, Städers och
Borgerskaps ömse Förmoner och Skyldigheter II: 131.
samheten till liv. Följden härav blev, att
fabriksidkaren vande sig att betrakta kronan
halvt om halvt såsom medintressent i
företaget och vid sin verksamhet litade mera
till dess skydd och ynnest än till eget
initiativ och egna krafter. Att den rätta
sporren till industrins, kvalitativa utveckling
under sådana förhållanden saknades, är
uppenbart. Det blev regeringens sak att övervaka,
det icke industriidkaren kom på obestånd
genom utländsk konkurrens, och de gamla
tillverkningsmetoderna kunde ju då utan
risk bibehållas. Den stora allmänhetens krav
betjänades naturligen på detta sätt illa, men
därvid synes man inom fabrikskretsar hava
fäst endast underordnad vikt. I själva
verket betecknar också den utpräglade
mer-kantilismen såväl i Sverge som i andra
länder med mindre högt stående industri en
skarp motsättning mellan producenter och
konsumenter. De senares intressen
representerades framför allt av handelsvärlden,
som givetvis måste uppbjuda all sin
förmåga för att tillgodose kundkretsens
önskemål, och det är i denna belysning man bör
betrakta köpmännens ihärdiga motstånd mot
varje hämmande av handelsfriheten, ett
motstånd, som ofta tog formen av lurendrejeri
och annan olaglig handel.
Nytt företag inom
textilindustrin.
Ulltvätteri, kammeri och spinneri.
Ett bolag har bildats med ändamål att i
Norrköping anlägga en fabrik för framställning av sådana
halvfabrikat, som flertalet svenska yllefabriker hittills
måst inköpa från utlandet. Anläggningen, vilken
för-lägges till Norrköping, kommer att omfatta ulltvätteri,
kammeri och kamgarnsspinneri.
Företaget beräknas komma att omfatta ett tvätteri
med en kapacitet för cirka 2 miljoner kg. råull pr år,
ett kammeri för produktion av 800,000 å en miljon
kg. kamzug, d. v. s. den produkt vilken uppstår
sedan ullen kammats, samt ett spinneri, vilket är
beräknat för en årsproduktion av 600- å 700,000 kg.
kamgarn.
Anläggningskostnaderna torde komma att uppgå
till närmare 3 miljoner kronor och den årliga
omsättningen, då normala tider inträda, har
approximativt beräknats till 10 ä 20 miljoner kronor. Antalet
arbetare kommer att utgöra 300 å 400.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
