Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Juni 1918 - Fåret - Svensk fabrik för tillverkning av kardläder - Svenska Arbetsgivareföreningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTIL ARBETAREN
29
nicierna en livlig handel med av dess ull
tillverkade fina, oftast med purpur färgade yllevaror, vilka
funno stor avsättning bland Mindre Asiens och
Greklands kuststammar. Den grekiska sagan låter hämta
det gyllene skinnet, vilket förmodligen betyder
skinnets gulhåriga bärare, i Kolchis på Svarta havets
östra strand. Detta torde betyda att där redan tidigt
fanns en fårras med fin ull, som grekerna gärna ville
ha. Senare infördes också till Grekland ädla ullfår,
från vilka utvecklades den berömda aveln i Epirus
och Ättika. Över Greklands besittningar i Syditalien
och på Sicilien kom detta får till romarna, varifrån
det vidare spreds åt norr och väster. I fortsättningen
överflyglade den Iberiska halvön med sina torra, för
fåravel särskilt lämpliga högslätter alla andra
Medelhavsländer i fåravel och ullproduktion. Här uppdrogs
av asiatiskt blod ett ädelt får, som blev världsberömt
under namn av merinofåret. Fram under det moriska
herraväldet förädlades fårstammen ytterligare.
Först i början av 1700-talet utbreddes
merinofåret från Spanien till olika europeiska länder. Mot
slutet av 1700-talet överfördes det till Australien och
Kaplandet, vilka länder jämte Argentina för
närvarande äro de största ullproducenterna och
leverantörer. Där produceras ull tillräckligt för världens
behov, fastän ingen kommer till oss.
Svensk fabrik för tillverkning
av kardiäder.
Den svenska textilindustrin har hittills försetts
med kardiäder från utlandet. Tyskland, Belgien och
England ha varit leverantörerna av denna mycket
viktiga förnödenhet. Någon inhemsk tillverkare av
kardiäder för kardmaskiner har aldrig funnits. Att nu
få in kardiäder från utlandet är en möjlighet som kan
betraktas som utesluten. Det är då naturligt om man
inom intresserade kretsar undersökt möjligheterna för
en inhemsk tillverkning av kardiäder. Så har också
skett och med resultat, att ett bolag för ändamålet är
under bildande.
För ett par år sedan tillsattes i Norrköping en
kommitté för undersökning och vars verksammaste
ledamöter varit direktör Edward Pettersson och
disponent Axel Wahren.
Stiftelseurkund är nu utfärdad för ett bolag med
ett minimikapital av 250,000 och ett maximikapital
av 750,000 kr. i aktier å 100 kr.
Stiftare äro de flesta textilfirmor och -bolag i
Norrköping, nämligen Aktiebolaget C. L. Svensson &
Söner, A.-b. Förenade Yllefabrikerna, Gamlebro
aktiebolag, fabrikörerna Max Hellmann, Knut Hagberg och
Per Aug. Dahl, J. F. Södergren & Sons
fabriksaktie-bolag, A.-b. Herman Månsson, A.-b. Törnell &
Ringström, A.-b. Freese & Bruno och A.-b. Fors
ullspinneri.
Man har gott hopp om, att det för fabrikens
startande erforderliga kapitalet skall varda tecknat bland
intresserade firmor i Norrköping och övriga Sverge,
men man har även tänkt sig den möjligheten att högst
en sjättedel av bolagets aktier skall kunna förvärvas
av utländsk medborgare, samfällighet eller stiftelse.
Svenska Arbetsgivareföreningen
höll den 13 maj stämma under ordförandeskap av
disp. Wijkander.
Bland där fattade beslut märkes i synnerhet ett,
som för arbetarna och deras organisationer är av
särskilt intresse. Vi avse stämmans beslut att
strejkersättningen, som från 1908 utgått med det nuvarande
beloppet eller 1 kr. pr dag och arbetare, skall utgå
med dubbla beloppet. Samtidigt beslöt stämman att
årsavgiften skall utgå med det dubbla nuvarande
beloppet, d. v. s. 10 proc, av varje delägares
ansvarighetsbelopp. Vidare beslöts tillsätta en andre
direk-törsbefattning. Samtliga dessa enhälligt fattade
stad-geändringsbeslut skola bekräftas av en extra stämma.
1 enlighet med revisorernas förslag meddelade
stämman ansvarsfrihet åt styrelsen för 1917 års
förvaltning. Till revisorer återvaldes direktör Carl
Norman och grosshandlare Oscar Nylén, båda i
Stockholm, med grosshandlare A. W. Söderman, Uppsala,
och disponent E. L. Åkerman, Åkarp, som
suppleanter.
Efter stämman sammanträdde fullmäktige för bl. a.
val av styrelse. Till fullmäktiges ordförande
återvaldes disponent B. Wijkander, Bofors, och till v. ordf,
disponent Ivar Swartling, Norrköping. Antalet
ledamöter i styrelsen bestämdes till tolv med lika
många suppleanter. Utom verkställande direktören,
v. häradshövding Hj. von Sydow och andre
direktören G. Falkenström, vilka äro självskrivna ledamöter
i styrelsen, valdes till ledamöter disponent Ivar
Swartling, Norrköping, direktör L. Yngström, Falun,
disponent B. Wijkander, Bofors, direktör E. A. Enhörning,
Sundsvall, disponent H. Almström, Stockholm,
ingenjör W. de Sharengrad, Lomma, kabinettskammarherre
B. Hay, Jönköping, disponent E. Malmström, Svanö,
direktör J. S. Edström, Västerås, och direktören E. F.
Wållgren, Stockholm.
Till styrelsesuppleanter valdes direktör C. F.
Tranchell, Stockholm, överingenjör A. Wahlberg,
Stockholm, direktör E. Jagenburg, Borås, ingenjör E.
Lundin, Stockholm, disponent D. Engelke, Norrköping,
direktör V. Kullgren, Uddevalla, d:r G. Ekman,
Göteborg, generalkonsul J. Sachs, Stockholm, friherre J.
Mannerheim, Kramfors, direktör G. Jacobsson,
Stockholm, direktör B. O. Ekman, Göteborg, och
disponent A. Herlenius, Uddeholm.
Den nya styrelsen sammanträdde slutligen och
valde till ordförande v. häradshövding Hj. von
Sydow och till v. ordf, disponent B. Wijkander, Bofors.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
