Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Dec. 1918 - Industriarbeterskan, av Textyrius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIARBETERSKAN.
Bland kvinnorna intager
industriarbeterskan den förvärvsställningen, som ej
allenast minst överensstämmer med kvinnans
livsbestämmelse utan som också medför
den största såväl fysiska som andliga
pressningen. Det industriella arbetet pressar den
levande arbetskraften över huvud taget, men
hårdast den kvinnliga och minderåriga, vars
motståndskraft är svagast.
Den svenska industrin torde för
närvarande sysselsätta omkring 71,000 kvinnor,
varav cirka 14,000 minderåriga, utgörande
omkring 18 procent av samtliga
industriarbetare. Den kvinnliga arbetskraften
utgör sålunda en rätt väsentlig del. Inom
vissa industrigrenar användes till
övervägande del kvinnlig arbetskraft, såsom inom
beklädnads-, textil- och
näringsämnesindu-strin. Sålunda äro av 100 arbetare inom
tobaksindustrin 86 kvinnor, inom textil- och
beklädnadsindustrin 75, inom
mejerihanteringen 72 o. s. v.
Socialt och samhälleligt sett vore det
säkert lyckligast om den kvinnliga
arbetskraften vore helt bannlyst från det rent
industriella verksamhetsområdet.
Industriarbetet är icke ägnat att vare sig moraliskt
eller fysiskt fostra eller bereda kvinnan för
hennes egentliga livskall, i all synnerhet om
ungdomsåren måste offras åt detsamma.
Arbetet och produktionsresultatet skulle
säkerligen icke bli sämre om den kvinnliga
arbetskraften ersattes med manlig. Allt
ta
lar sålunda för att industriområdet borde
avstängas för den kvinnliga arbetskraften.
Men är detta möjligt? Säkerligen ej,
åtminstone icke i en nära liggande framtid.
Bortsett därifrån, att det privata
företagareintresset i sökandet efter billig
arbetskraft med förkärlek inriktar sig på
användandet av kvinnlig sådan, äro . i vår tid
för-värvsmöjligheterna utanför industriområdet
synnerligen små för den självförsörjande
eller familjebidragande kvinnan, framför
allt i starkt industrialiserade länder. Att
avstänga den kvinnliga arbetskraften från
industrin vore därför liktydigt med att
från-hända en mycket stor del av kvinnorna
möjligheterna att försörja sig själva. Då
vidare produktionsområdet alltjämt befinner
sig i industriell utveckling och varigenom
de för kvinnan naturliga
verksamhetsområdena minskas, måste man givetvis under
en tämligen oöverskådlig tid framåt räkna
med industriarbeterskan som
samhällsmedlem.
Vad som kan göras från samhälls- och
statsmakternas sida till skydd för
industriarbeterskan bör göras, ju förr dess hällre
och på ett effektivt sätt. Härutinnan brister
det ofantligt mycket. Den manliga
industriarbetaren har det vida bättre ställt. Han
är fysiskt starkare utrustad, har större
verksamhetsområde, har större möjligheter till
facklig sammanhållning och blir därigenom
mera aktionsmässig gent emot arbetskö-
N:r 4, 1918.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
