Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Dec. 1918 - Industriarbeterskan, av Textyrius - Arbetslösheten inom textilindustrin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
TEXTILARBETARE N
parna. Han har sålunda ett betydligt bättre
skyddsvärn i kampen för tillvaron än sin
kvinnliga kamrat.
Det skydd, som i första hand borde
beredas industriarbeterskan, skulle avse
hindrandet av moralisk och sedlig sänkning
samt fysisk överansträngning. Vidare skydd
mot förlusten av sådana färdigheter, som
äro nödvändiga för henne att
tillfredsställande fylla det egentliga livskallet, nämligen
ett hems skötande, barnavård och fostran.
Den unga kvinna, som omedelbart efter
en kort och på grund av skilda orsaker
dåligt använd skoltid, kastas in i en fabrik
bland efter samma bristfälliga mått beredda
kvinnor, har i regel icke stora möjligheter
till utveckling för livets allvar och de
funktioner, som förr eller senare vänta henne.
Moderskap och äktenskap vänta henne utan
avseende på goda eller dåliga
förutsättningar härför. Från en tom och glädjefattig
barndomstid träder hon andligt och
ekonomiskt utblottad in i ett hem, som endast
blir en sämre fortsättning på det
förutvarande tillståndet, där kanske ett relativt gott
föräldraskydd var en icke ringa ljusglimt.
Sannerligen, på samhället och dess
styrande makter vilar ett synnerligen stort ansvar
i fråga om industriarbeterskan i hennes
egenskap av människa, kvinna och
medborgare.
De åtgärder, som ännu ej vidtagits, men
som äro absolut nödvändiga för att
effektivt skydda industriarbeterskan, tillkommer
i första hand den lagstiftande församlingen
och måste avse de minderåriga kvinnorna.
Användande av kvinnor under 15 år i
industriellt arbete bör förbjudas. Från 15
till 17 år bör användandet förknippas med
en arbetstid av högst 6 timmar dagligen
samt obligatoriskt skoltvång ett par timmar
varje dag. Skolundervisningen, vilken helt
bör bekostas av stat och vederbörande
kommuner, bör huvudsakligast inriktas på
att bibringa de unga kvinnorna färdigheter
i sömnad, matlagning, barnavård, hemmets
ekonomi och skötsel, läsning, räkning,
skrivning m. m., eller med andra ord, att bereda
dem för den egentliga livsuppgiften. Ett
15-tusental kvinnor skulle årligen i’ vårt
land på detta sätt bliva i tillfälle tillägna
sig en oskattbar motståndskraft i livets hårda
allvarsprövningar, till lycka för dem själva
och samhället. De nödvändiga organen
stå redan till buds, nämligen folkskolorna,
varför kostnaderna icke behöva bli
nämnvärda.
Textyrins.
Arbetslösheten inom
textilindustrin.
Genom införseln av de fjorton tusen
ba-larna bomull sistlidne september .erhöllo
bomullsfabrikerna möjligheter upptaga
driften och varigenom arbetslösheten inom
denna bransch minskas efter hand som
fabrikerna komma igång. Huruvida all den
arbetskraft, som ännu står till förfogande
för bomullsindustrin, kan komma till
användning innan utsikterna för ytterligare
tillförsel av bomull ljusnat något mera än
i medio av november, då detta skrives,
återstår att se. Det är emellertid föga
troligt att driften inom de närmaste
månaderna blir något så när normal, trots att det
sista skottet i det över fyra år långa kriget
är lossat. Arbetsgivarna låta icke mycket
förhoppningsfulla.
Enligt av textilarbetsgivarnas
organisation insamlade uppgifter voro vid tiden
omkring den 1 sistlidne augusti av 18,485
arbetare vid 119 företag 9,941 arbetare
sysselsatta med ordinarie arbete, 2,140 med
tillfälligt arbete, 885 med skogssällskapets
statsarbeten och 5,519 voro utan
sysselsättning.
Av de arbetslösa voro 4,573 = 38,5 %
kvinnor och 946 = 14,3 % män.
Inom linneindustrin med omkring 1,050
arbetare var ingen arbetslös; ej häller vid
repslagerier, tagelspinnerier, bindgarns- och
vaddfabriker med sammanlagt något över
280 arbetare.
Procentuellt var antalet arbetslösa högst
vid ylleväverierna och bomullsspinnerierna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
