Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2—3. Nov. 1919 - Lönerörelsen, av Textyrius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÖNERÖRELSEN.
Den största lönerörelse som någonsin
förts inom vårt lands textilindustri är
förestående. Den omfattar omkring ett
100-tal fabriker med över 20,000 arbetare.
Praktiskt taget kommer den att omfatta
hela textilindustrin, då resultatet av denna
lönerörelse, vilken omfattar de
organiserade arbetsgivarna, i stort sett blir
normgivande för övriga fabriker och deras
arbetare.
Textilindustrin befinner sig för
närvarande i ett relativt gynnsamt läge. Medan
den under de två sista krigsåren nödgades
lösgöra omkring 10,000 arbetare till följd
av materialbrist är behovet av
arbetskraft, särskilt kvinnlig, nu betydligt
större än tillgången. Efterfrågan på alla
slag av textilalster är god och tillgången
på material lämnar ej mycket övrigt att
önska. Varorna befinna sig i relativt
höga prislägen och den utländska
konkurrensen är ej på långt när så kraftig som
förr. Av allt att döma kommer detta
gynnsamma läge att vara de närmaste
åren, framåt.
Så långt man kan minnas tillbaka ha
textilindustrins arbetare varit de lägst
avlönade industriarbetarna, ej allenast
här i landet utan också i alla övriga
länder. Framställningen av textilalster var
den första verksamhet, som kapital och
teknik förde in i storindustriella former.
Denna verksamhet har aldrig varit
in
rymd i några hantverksmässiga former;
den har ursprungligen och intill dess
maskinen tog hand om den huvudsakliga
arbetsprocessen haft sin hemvist i
människornas boningar, där flitiga kvinno- och
barnahänder utförde arbetet.
Då kapitalet genom tekniken
exploaterade detta stora verksamhetsområde var
traditionen och arbetets art dess givna
bundsförvanter i fråga om den billiga
kvinno- och barnarbetskraften, och på
denna billiga arbetskraft grundade sig
konkurrensen nationerna emellan med den
naturliga följd, att arbetarnas
existensvillkor blevo de sämsta tänkbara, vilka ej
ens de starkaste fackorganisationer,
exempelvis Englands, förmått pressa upp i
nivå med andra arbetares villkor. De
tima-de världshändelserna ha frambringat
vissa förutsättningar för en bestående
höjning av textilarbetarnas levnadsstandard.
Det gäller endast att utnyttja dessa. De
betydelsefullaste av dessa förutsättningar
bestå i en förefintlig brist på textilalster
och som en följd härav — jämte andra
omständigheter — en mycket svag
internationell konkurrens. För Sverges liksom
för övriga länders textilindustri förefinns
nu möjlighet att försätta löneläget i höjd
med andra industriers.
Skall man på arbetsgivaresidan även
denna gång göra allt för att avvisa rimliga
krav från arbetarna? Eller skall man
vi
N:r 2—3, 1919.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
