Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2—3. Nov. 1919 - Socialstyrelsens indexberäkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
29
hållit, att det måste vara en oavvislig
fordran, att det näringsvärde, som ansågs
nödvändigt år 1914, måste upprätthållas även
nu. Det kan ej anses lämpligt, att ”en
statens institution skall göra upp ett indextal,
vars innebörd skall vara att sänka den
allmänna standarden”. Vid socialstyrelsens
beräkningar har man vidare beaktat den
eko-nomisering, som kan åstadkommas geom en
rationell hushållning, så till vida, som att
uppgifterna om förbrukning härröra från
räkenskaper, som förts av utvalda, skötsamma
familjer. Under de svåraste krisåren har
det ej alltid varit möjligt för husmödrarna
att genom en omläggning av matsedeln göra
besparingar, ty bristen på de billigare
livsmedlen har varit så stor, att konsumenterna
ibland nödgats övergå till dyrare varuslag.
Slutligen kan anföras, att det använda 2,000
kronorshushållet representerar ett medeltal
av ett flertal hushållsräkenskaper med en
årlig utgiftssumma av 1,500 å 4,000 kronor,
varför indextalet torde kunna anses
uttrycka levnadskostnadsstegringen för
inkomsttagare inom hela denna inkomstgrupp. Det
fordras särskilda tidsödande och kostsamma
undersökningar för att få uppgifter, som
kunna läggas till grund för en utredning av
levnadskostnadernas stegring bland de mera
välsituerade klasserna.
Vid socialstyrelsens indexberäkningar ha
hushållsutgifterna uppdelats i sex olika
huvudposter, (livsmedel, lyse och bränsle,
bostad, beklädnad, skatter och övriga
utgifter), och stegringen sedan uträknats för var
och en av dessa. Vad först beträffar
hyrorna, ha uppgifter inhämtats från samtliga
hyresnämnder i riket. Beklädnadspostens
stegring har beräknats på grundval av
prisuppgifter å tyger, garn, kläder, skodon m.
m. från större firmor i branschen. Vid
beräknandet av skatteökningen har man tagit
hänsyn både till höjningen av skattesatserna
till kommuner och landsting och till den
allmänna stegringen av de taxerade
inkomsterna, som ägt rum under kristiden.
För att fä kännedom om de gällande
priserna å livsmedel, lyse och bränsle insamlas
av socialstyrelsen prisnoteringar för varje
månad (för en del viktigare varuslag för
varje vecka) från 44 olika orter i landet.
Dessa uppgifter lämnas av särskilda
ombud, av vilka flertalet varit sysselsatta med
detta uppdrag under så många år, att de
förvärvat en noggrann kännedom om
förhållan
dena på livsmedelsmarknaden. De av
ombuden insända uppgifterna underkastas
inom socialstyrelsen en särdeles ingående
granskning, och i alla de fall, då ombudens
uppgifter kunna tänkas vara bristfälliga,
anställas särskilda undersökningar.
Kontrollen över ombuden utövas även på det
sättet, att socialstyrelsens tjänstemän genom
inspektioner å ort och ställe övertyga sig om
att ombuden riktigt följa sina instruktioner
och att deras noteringar äro inbördes
jämförbara. Med hänsyn till
indexberäkningarnas numera oerhört stora ekonomiska
betydelse har man tänkt vidtaga ytterligare
åtgärder för att genom en skärpt kontroll
tillförsäkra sig ett gott prisstatistiskt
material. Frågan har sålunda behandlats vid
flera sammanträden av Sociala rådets
statistiska sektion, då även några av regeringen
utsedda riksdagsmän från olika politiska
partier voro närvarande.
Efter denna allmänna redogörelse för
indexberäkningarnas utförande, synes det
lämpligt att något uppehålla sig vid frågan,
hur det kommer sig. att indextalet nedgått
under de sista kvartalen. Litet var anser ju,
att hushållsutgifterna under de senare
månaderna ingalunda sjunkit, utan att de
snarare stigit. Följaktligen måste då, menar
man, indextalets sänkning bero på
felaktigheter vid beräkningarna.
Häremot kan till en början framhållas,
att sänkningen från 267 den 1 januari till
257 den 1 juli i själva verket endast
uppgår till cirka 3 procent av prisnivån vid
årsskiftet, vilket, i jämförelse med tidigare
prisrörelser, närmast markerar stillastående.
Vidare avser socialstyrelsens
levnadskost-nadsindex att vara ett uttryck för den
genomsnittliga prisstegringen i landet,
representerat av de 44 ombudsorterna. Det kan
naturligtvis hända, att prisrörelsen å en
eller annan ort ej går i samma riktning, som
vad det allmänna indextalet utvisar. Detta
kan särskilt inträffa, då den stigande eller
fallande tendensen i den allmänna prisnivån
ej är särdeles starkt utpräglad, vilket synes
vara förhällandet för närvarande.
Vad nu särskilt prissänkningen under
det första halvåret 1919 beträffar, beror den
till en del pä den särskilt i början av året
framträdande nedgången i priserna å
be-klädnadsartiklar och lyse. Om man utgår
från förhållandena å samtliga ombudsorter,
finner man, att ullgarn och underkläder av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
