Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2—3. Nov. 1919 - Socialstyrelsens indexberäkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
TEXTILARBETAREN
Socialstyrelsens
indexberäkningar.
Då socialstyrelsens indexberäkningar
sedan länge varit föremål för anmärkningar
och kritik, har styrelsen ansett lämpligt att
söka sprida kunskap om sagda
indexberäkningars innebörd och tillkomstsätt samt i
sådant syfte tillställt tidningen följande
promemoria, vilken vi rekommendera till
noggrant genomläsande:
Som bekant har under kristiden ”den
glidande skalan”, varigenom lönerna delvis
regleras efter levnadskostnadernas stigande
och fallande, erhållit en synnerligen
omfattande tillämpning vid bestämmandet av
löner eller dyrtidstillägg för arbetare och
tjänstemän i allmän och enskild tjänst. Det
mått på levnadskostnadernas förändringar,
som härvi-d genomgående kommit till
till-lämpning, har varit socialstyrelsens
indexberäkningar.
Då sålunda flertalet av vårt lands
löntagare på ett ganska kännbart sätt äro
intresserade av dessa beräkningar, är det ej
att undra på, att det mot dem framkommit
en hel del anmärkningar och kritik.
Särskilt har så varit fallet under den senaste
tiden, då de offentliggjorda beräkningarna
visat en om ock svag nedgång i indextalet och
därmed ofta även i dyrtidstilläggen, vilken,
efter vad man anser, èj ägt någon
motsvarighet i verkligheten. Då dessa anmärkningar i
första hand bero på bristande kännedom om
den vid socialstyrelsens indexberäkningar
använda metoden, torde en kortfattad
redogörelse för tillvägagångssättet vid dessa
beräkningar vara av intresse.
Då det varit frågan om att beräkna den
under kristiden inträffade prisstegringens
storlek för en arbetarfamilj, har man
utgått från hur en sådan familj hade ordnat
sin hushållning före krigsutbrottet. En
särdeles omfattande undersökning av
levnadssättet bland arbetar- och den lägre
tjänstemannaklassen under åren 1913 och 1914 har
härvid kommit till användning. Tack vare
denna undersökning vet man, hur mycket
mjölk, smör, potatis, kött, fläsk, bröd, mjöl
o. s. v. förbrukades vid denna tid i ett
vanligt arbetarhushåll. Vidare har man reda
på, hur stora utgifterna då voro för
kläder, ved, bostad, möbler, skatter, ja, man vet
t. o. m. de årliga utgifterna till
fackföreningar, spårvagnsresor, lottsedlar, nöjen,
tidningar, skolböcker m. m. Alla dessa
uppgifter har man erhållit genom en mycket
ingående bearbetning av ett stort antal
hushållsböcker. som förts under ett helt år
utav arbetare- och tjänstemannafamiljer
inom olika delar av landet.
När det sedan gällt att beräkna
prisstegringen under kristiden har man utgått från
den normala förbrukningen före kriget inom
en familj, som då hade en årsinkomst på
2,000 kronor, varefter man beräknat, vad
denna förbrukning skulle kosta enligt de vid
undersökningstillfället gällande priserna.
Man har alltså antagit, att familjen köpt
samma livsmedel, hyrt samma bostad, eldat
upp lika mycket ved o. s. v. som förut.
Socialstyrelsens indextal anger just, hur
mycket dyrare det har blivit att nu leva på
samma sätt som före kriget. Den 1 juli i år
uppgick indextalet till 257 d. v. s., det var
då 2,57 gånger så dyrt som år 1914. Den,
som före kriget hade 2,000 kronor i inkomst,
skulle nu behöva 2,000 X 2,57 — 5,140
kronor för att kunna leva efter sina gamla
vanor.
Mot den av socialstyrelsen använda
beräkningsmetoden har anmärkts, att man
borde ha tagit full hänsyn till den under
kristiden inträffade omläggningen och
inskränkningen av förbrukningen, varigenom
konsumenterna kunnat göra stora besparingar.
Vid beräkningarna hade dessutom ej
beaktats, att man genom att bättre hushålla med
de tillgängliga förråden kunnat i väsentlig
mån minska trycket av dyrtiden. Slutligen
gällde socialstyrelsens indextal endast för
en familj med 2,000 kronors inkomst före
kriget och kunde alltså ej utan vidare
till-lämpas, när man kom högre upp på
inkomstskalan. där besparingsmöjligheterna äro
mycket större, och där följaktligen
levnads-kostnadsstegringen ej behövt vara på långt
när så stark som bland de mindre
bemedlade.
Vad den första anmärkningen beträffar,
kan nämnas att socialstyrelsen vid sina
beräkningar fasthållit vid den principen, att
de skulle belysa kostnadsstegringen för att
uppehålla en oförändrad levnadsstandard.
Nu kan man endast företaga smärre
jämkningar i förbrukningen, om man ej vill
riskera, att standarden skall förändras.
Finansministern har i en riksdagsdebatt
fram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
