Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1—2. Aug. 1920 - Sverges textilindustri i äldre tid. XII - Till vårt förbunds avdelningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
13
gram för de svenska manufakturernas
återupprättande, vilket väl delvis är ett
upprepande av förut framlagda
synpunkter, men som dessutom innehåller vissa
nya positiva förslag. Framför allt bör
sålunda framhållas kollegiets begäran, att
till hjälp för manufakturers inrättande
anslag av allmänna medel borde beviljas. Att
kronan genom tillfälliga lån eller förskott
beredde strandsatta industriföretag
understöd, var, såsom förut påvisats, under
1600-talet ingen sällsynthet. Det nya i den
föreslagna åtgärden låg alltså icke i själva
principen att till industrin utlämna
kontanta medel utan i sättet för principens
tillämpning. Understödsväsendet sattes
nu så att säga i system, upptogs som en
statens ordinarie funktion samt
upprätthölls genom särskilda för ändamålet
beviljade allmänna anslag.
Anslagsfrågan var givetvis mycket
ömtålig. Landet hade knappast återhämtat
sig efter krigen med dess tunga gärder,
och en ny skatt skulle synbarligen icke
utan svårighet kunna utkrävas. Å andra
sidan tålde rikets finanser i sitt befintliga
tillstånd icke vid den avsevärda belastning
som den ifrågasatta
understödsverksamhe-ten skulle komma att medföra.
Uppenbarligen måste alltså, om planen över huvud
skulle kunna realiseras, en ny
inkomstkälla skapas, och det var borgarståndet,
som här framkom med ett projekt till
frågans lösning. Vid uppgörandet av detta
projekt hade betänkligheterna mot
skattevägen delvis fått vika. De nödiga medlen
skulle sålunda uppbringas dels genom
direkta personliga bidrag, dels genom
avgifter på handeln. De förra skulle upptagas
efter samma grunder som den s. k. lön- och
betalningsavgiften1 och utgöras med en
åttondel av dennas belopp. Utskylden
avsågs dock ej att bli permanent utan
föreslogs tillsvidare på fem år.
Handelsavgif-terna skulle anordnas på så sätt, att en
tullförhöjning infördes för alla sådana
importvaror, som inom landet kunde
tillverkas, vilken förhöjning dock ej borde sättas
högre än fem procent av varans värde,
innan fabrikerna så tilltagit, att de
förmådde fylla rikets hela varubehov. Samtidigt
som medel för understöd bereddes, kom
alltså femprocentavgiften att verka som
1 Jfr Modée I: s. 534.
skydd mot den utländska konkurrensen.
Att man stannade vid fem procent,
motiverades av borgarståndet med den fullt
riktiga förklaringen, att alltför tidiga förbud
eller höga tullsatser på varor, som ej i
tillräcklig mängd tillverkades inom landet,
endast tjänade att uppmuntra till
luren-drejerier, varav fabrikerna skulle draga
svår skada.
Till vårt förbunds
avdelningar.
”En kärnpunkt: socialismen är
omläggningen av staten frän en blott
politisk till en i främsta rummet
ekonomisk organisation. Detta betyder
en utvidgning av statens funktion. I
öppen dag ligger, att härmed stegras
även kraven på statsmedborgarnas
kompetens. En bättre folkbildning
blir av nöden.”
R. Sandler.
Förbundets samtliga avdelningar böra
snarast möjligt till behandling upptaga
studiefrågan. Överallt ute i landet böra
studiecirklar, föreläsningskurser etc.
igångsättas, biblioteken böra bättre än hittills
utnyttjas å de olika platserna och allt göras
för att detta syfte skall nås. Dessutom är
det avdelningarnas plikt att tillse, att
nöjeslivet i våra föreningslokaler anta de former,
som överensstämma med arbetarerörelsens
anda och det ansvar, som nu mer än
någonsin vilar på dem, som uppbära denna
rörelse: arbetareklassen.
De senaste årens framgångar i fackligt
och politiskt hänseende —
demokratiseringen och åttatimmarsdagen -—■ kräva
oundgängligen åtgärder för ökade insikter i
samhällsangelägenheter och framför allt en
fördjupad livsåskådning.
De åtgärder, som böra vidtagas, äro i
främsta rummet bildandet av studiecirklar
och bibliotek. Rekvirera från A. B. F :s
centralbyrå i Brunnsvik, S ö r v i k, de
broschyrer, som förbundet utgivit. Dessutom
böra avdelningarna beakta den
välredige-rade tidningen Studiekamraten, som utgives
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
