Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1—2. Aug. 1920 - Sverges textilindustri i äldre tid. XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
TEXTILARBETAREN
makt kom man även att fatta viktiga
beslut rörande fabriksindustrin.
Kommerskollegium hade nu i enlighet med av 1723
års riksdag uttalad önskan verkställt en
beräkning av rikets handelsbalans för år
1724, vilken framlades till ständernas
begrundande.1 Beräkningen hade
åstadkommits på så sätt, att persedelextrakten för
alla genom tullen in- eller utgående varor
genomgåtts, varvid värdet å
exportartiklar satts i överensstämmelse med stora
sjötullens värdeuppskattning, medan värdet
av importerade produkter beräknats efter
deras i utlandet gällande pris med tillägg
av 15 proc, för transportkostnader, utrikes
tullar och andra kostnader samt
ytterligare 6 proc., ”emedan det mesta togs på
kredit”.2 På detta sätt hade som resultat
av undersökningen framgått, att det
totala importvärdet uppgick till 152/3 milj,
samt exporten till inemot 18 milj, daler
kmt. Skenbart skulle alltså ett
exportöverskott på omkring 2 milj, dir kmt, ha
uppstått, men kommerskollegium förekom
varje sådant missförstånd genom
förklaringen att i importvärdet icke medtagits
värdet av insmugglat gods, vilket ansågs
överstiga 12 milj, dir kmt, d. v. s. nära
nog lika mycket som värdet av de efter
förtullning införda varorna. Till
denna höga summa hade man kommit
genom att utgå från ett av borgerskapet
avgivet arrendeanbud å tullarna, vilket
anbud med 972,000 dir kmt översteg dessas
verkliga avkastning. Under antagande av
att nämnda summa representerade blott 8
proc, av lurendrejerivarornas värde, erhöll
man för dessa ett värde av mer än 12 milj,
dir kmt. Slutresultatet av beräkningen
blev alltså en underbalans på icke mindre
än omkring 9 milj, dir kmt. De
upp-skattningsmetoder, som
kommerskollegium använt sig av vid balansens
upprättande, kunna ej vid en kritisk granskning
anses ändamålsenliga eller riktiga, vilket
naturligen medför, att även resultaten äro
missvisande.3 Framför allt måste det höga
värdet å insmugglat gods betraktas som
mycket överdrivet. För ett närmare
in
1 Själva balansräkningen tryckt hos Palmblad:
Historisk blick över den svenska näringsflitens
utveckling. Skandia 1835: s. 10.
2 Arnberg a. a. s. 22.
3 Jfr Erik Sjöstrand: Mynt och bankpolitik;
Uppsala 1908, s. 2 o. f.
trängande i hithörande spörsmål saknade
man emellertid i allmänhet vid riksdagen
både förutsättningar och intresse. Det
låg liksom i luften, att landet laborerade
med ett ofantligt importöverskott, och då
den allmänna uppfattningen gick i samma
riktning som de officiella siffrorna, gavs
ju intet utrymme för uppkastade
tvivels-mål. Som ett belysande exempel kan i
detta fall anföras en episod från 1731 års
riksdag. Handlanden Vilh. Grubb och
Boillet ingåvo här en balansräkning,
varigenom de sökte uppvisa, att riket i själva
verket ägde ett lika stort exportöverskott
som det i kommerskollegii till samma
riksdag inlämnade handelsbalans figurerande
importöverskottet. Svaret blev emellertid
en skarp gensaga från kollegiet, varjämte
all vidare diskussion i ämnet avklipptes.4
Återvända vi till den vid 1726/1727 års
riksdag framlagda handelsbalansen, så
fick den sin stora betydelse såtillvida, att
genom densamma de allmänna mera
dunkelt kända farhågorna för landets
fortgående ruinerande övergingo till full och
klar visshet. Ett talande uttryck för de
starka bekymmer, som i samband härmed
framträdde inom stånden, utgör bl. a. ett
av borgerskapet vid riksdagen avlämnat
memorial rörande manufakturernas
upphjälpande.5 Till medståndens beaktande
framhölls i nämnda aktstycke med styrka,
att omsorgen om ordnandet av rikets
ekonomiska system och underviktens
avhjälpande borde vara det för landet
angelägnaste, varför riksdagen utan hinder av andra
frågor borde åtaga sig dessa ärenden.
Rikets inre hushållning och ”Commercie”
hade aldrig varit sin undergång så nära som
nu, och den yttersta fattigdom stode för
dörren o. s. v. Med en sådan
grundstämning inom riksdagen borde det givetvis
icke möta några större svårigheter att
genomdriva åtgärder till näringslivets
höjande och befrämjande. I sin egenskap av
industri- och handelsnäringarnas
närmaste vårdare och målsman hade
kommerskollegium också uppgjort en omfattande
plan i angivna syfte, vilken i samband med
handelsbalansens överlämnande
underställdes ständernas omprövning. Denna
plan innehöll i sin viktigaste del ett
pro
4 Malmström: Sverges politiska historia II: 119.
E Jfr Arnberg a.a. s. 22 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
