Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3—4. Dec. 1920 - Arbetslösheten inom textilindustrin - Förbundsstyrelsen - Understöd vid arbetslöshet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
TEXTILARBETAREN
än att man på konstlad väg ville
åstadkomma ett tillstånd som skulle avskräcka
arbetarna från att vidhålla krav om
förbättrade arbetsbetingelser. Snart nog blev
emellertid den verkliga orsaken klar även
för arbetarna liksom även följderna för
dem — arbetslöshet och nöd.
I början av december i år äro
omkring 2,500 textilarbetare helt lösgjorda
från textilindustrin. Och nästan
samtliga i arbete kvarvarande ha sysselsättning
endast fyra å fem dagar i veckan. Att
arbetslösheten kommer att avsevärt ökas är
uppenbart.
Ett samfällt krav från arbetsgivarna,
understött av hela den s. k.
samhällsbevarande pressen, har riktats till
statsmakterna på grund av den inträdda
situationen. Kravet avser en bom för vidare
import av färdiga textilvaror eller ock,
om detta icke kan medgivas, en effektiv
höjning av gällande tullsatser.
Självklart har man velat haft arbetarna med
på denna linje, ty — som man säger —
intressena sammanfalla. Sedan man
genom en dålig köpenskap, dikterad av
lusten att tjäna mammon, framkallat en
förtvivlad situation ropar man på den enkle
proletären och nationens ledning att söka
riva kastanjerna ur elden. Arbetarna ha
deklarerat sin ståndpunkt i denna fråga.
Den är hållbar och -— förnuftig. Har man
från annat land köpt in för mycket varor,
så får man se till att bli utav med dem.
Man får söka sälja dem till annat land,
där behovet är stort. Man får vara god
och sänka priserna, kanske till under
inköpspriset.
Men arbetarna! Ja, de bli de
verkligt lidande på kuppen. Men vem frågar
efter det, när det gäller att förtjäna
pengar? Ingen! De få hjälpa sig själva så
gott de kunna. Och det skola de också
söka göra genom att fasthålla vid idéen
om en bättre produktionsordning, vilande
på förnuftet och behovet hos
mänsklighe
ten. Att frukterna av en sådan bättre
ordning komma först att tillfalla de
efterkommande är endast ett moment i all
utvecklings lag.
Förbundsstyrelsen
var samlad till extra sammanträde i
Göteborg den 8 sistlidne november, varvid
läget inom textilindustrin med hänsyn till
driftinskränkningarna och arbetslösheten
behandlades. Bland övriga ärenden, som
voro föremål för behandling, må nämnas
det stadgeenliga understödet samt
avgiftsbefrielse vid arbetslöshet; de förestående
underhandlingarna rörande nytt
arbetsavtal; val av underhandlingsdelegerade;
av förbundsavdelningen i Sågmyra
vidtagen åtgärd.
Till statens arbetslöshetskommission
beslöt styrelsen framhålla, att den ansåg
understödet åt arbetslösa enligt
kungörelsen av den 16 augusti 1918 vara, med
hänsyn till de sedan dess stegrade
levnadsomkostnaderna, alldeles för lågt, samt att å
vissa orter, däribland Göteborg och Borås,
saknades organ för arbetslöshetens
bekämpande i författningsenlig ordning,
nämligen kommunala s. k.
arbetslöshets-och hjälpkommittéer.
Tid och plats för nästa
förbundskongress blev föremål för beslut. Den skall
nämligen hållas i Malmö i augusti 1921 å
dagar, som styrelsen sedermera kommer
att bestämma.
I anledning av att styrelsen denna
gång sammanträdde i Göteborg, hade
där-varande textilarbetarnas
platsorganisation anordnat ett större möte i en av
arbetareföreningens större lokaler. Vid
mötet, som blev besökt av omkring 400
medlemmar, lämnade förbundets
förtroendeman en redogörelse över läget inom
textilindustrin. Efter därpå följande och
avslutad diskussion beslöt mötet enhälligt
antaga den resolution, som
textilarbetarekonferensen i Fritsla den 17 sistlidne
oktober antog och vilken återfinnes på annat
ställe i denna tidning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
