Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3—4. Dec. 1920 - Textilarbetarekonferens i Fritsla - Skiljenämnden för arbetstvister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
TEXTILARBET AREN
troendeman Janzén. Efter därpå
följande överläggning beslöt konferensen
antaga följande resolution:
”Den arbetslöshet, som inträtt bland
textilindustrins arbetare här i landet och vilken
hotar taga omfattande proportioner, är en
omedelbar följd av en onödigt stor import av utländska
textilalster, införda icke i syfte att vare sig
reglera prisläget eller tillgodose allmänhetens behov
av nämnda alster utan i syfte att gynna den
enskilde importörens vinningslystnad. Konferensen
protesterar mot detta sätt att gynna svenskt
näringsliv samt konstaterar, att medan färdiga
textilvaror av alla slag hopa sig i världen och
automatiskt stoppa produktionen, sakna miljoner
människor möjligheter att förskaffa sig ens det allra
nödvändigaste av dessa varor. Detta förhållande
bör, anser konferensen, ses i belysning av det
fosterländska skriket om åttatimmarsdagens olycka
och den idisslade meningen om att öka
produktionen.
Konferensen vill för sin del på det allra
bestämdaste tillbakavisa deras krav på förbud för
vidare införsel av textilalster, vilka nu, sedan
marknaden är övermättad cch deras gärning att
försämra rikets handelsbalans och framkalla
arbetslöshet ar fullbordad, söka skydd bakom ett
införselförbud. Konferensen anser nämligen att
ett importförbud för färdiga textilalster skulle ej
allenast fullständigt skydda Importörerna mot
förlust för inneliggande stora textillager utan också
tillförsäkra dem alldeles oskäligt höga vinster pä
allmänhetens bekostnad. Konferensens mening
är, att allmänheten bör genom återhållsamhet
ifråga om inköp av textilvaror tvinga ned priset på
de Importerade varorna till en sådan gräns, att
importörernas vinst kommer att stå i relation till
deras samhällsnyttiga verksamhet.
De åtgärder som med anledning av den
svenska textilmarknadens övermättnad böra vidtagas,
äro, anser konferensen, beredande av möjligheter
för export till de länder, där starkt behov av
dylika varor förefinnas, såsom Ryssland, Estland m.
fl. och böra statsmakterna och textilindustrins
målsmän i sådant syfte anstränga sig till det
yttersta. Konferensen vill på det starkaste
poin-tera, att de av textilindustrins arbetare, vilka
genom den förlamande Importen bliva arbetslösa,
böra effektivt skyddas mot den nöd, som
arbetslösheten medför. Detta skydd bör lämnas från det
allmännas sida genom att i första hand bereda de
arbetslösa sysselsättning och i de fall, sådan ej
kan beredas, ekonomiskt understöd.
Konferensen uppmanar de arbetslösa
textilarbetarna att var pä sin ort kräva det allmännas
ingripande till skydd mot arbetslöshetens
verkningar. Det är även konferensens mening, att
vederbörande arbetsgivare, vilka hittills i regel haft
avsevärda nettovinster på sina verksamheter, icke
böra undandraga sig de moraliska förpliktelser,
gent emot arbetarna, som deras mera mänskliga
känslor kunna ålägga dem.”
Sedan agitationen och
upplysningsverksamheten inom avdelningarna samt
sättet för godkännande av ett nytt avtal
behandlats, var tiden så långt
framskriden, att övriga frågor måste bordläggas
till nästa konferens, som kommer att
hållas i Borås vid av vederbörande styrelser
bestämd tidpunkt.
Skiljenämnden för
arbetstvister.
Genom den sistlidne maj månad utfärdade
lagen om central skiljenämnd för vissa arbetstvister
(Svensk författningssamling n:r 246) har avsetts
att bereda arbetsgivare och arbetare lättare
möjligheter att i tvister om kollektivavtals rätta
innebörd och tillämpning vinna ett avgörande utan
att tillgripa lockout eller liknande maktmedel.
Anlitandet av skiljenämnden är frivilligt.
Parterna kunna antingen genom bestämmelser i
kollektivavtalet eller ock genom särskild
överenskommelse, sedan en tvistefråga uppstått, överlämna
åt den centrala skiljenämnden att avgöra
tolk-ningstvister av nyssnämnda art. Innefattar
skiljeavtalet rätt för parterna att klandra skiljedomen
eller är tvist redan anhängiggjord vid domstol,
får skiljenämnden dock ej upptaga tvistefrågan.
Nämnden äger att jämväl i annat fall avvisa till
densamma hänskjuten fråga, nämligen då
densamma med hänsyn till sin begränsade betydelse eller
eljest lämpligen bör handläggas av lokal
skiljedomare eller i annan ordning, ävensom då nämnden
anser betryggande garantier saknas för
efterlevande av avkunnad skiljedom.
Till sin rättsliga karaktär komma de
avkunnade skiljedomarna att motsvara de för närvarande
av skiljenämnden avgivna skiljedomarna. Det
kommer alltså att bero pä kontrahenterna själva
och på kollektivavtalets innehåll, om
skiljenämnden i ett givet fall har att endast uttala, hur
kollektivavtalet skall i visst avseende tolkas, eller om
nämnden därutöver skall hava att ådöma någon
påföljd för avtalsbrott eller ålägga part viss
förpliktelse jämlikt avtalet. Skiljenämndsförfarandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
