TEXTILARBETAREN 3 förslag till det belopp för ändamålet, som kunde anses behövligt för hela innevarande år. Då kommissionen i maj avlämnade sitt förslag innebar detta ett anslag av 36 miljoner kronor, varav 5 miljoner å extra stat för år 1922. Proposition i ärendet förelädes riksdagen den 21 maj i år. Socialministern ansåg att en nedprutning av det begärda anslaget borde kunna verkställas, utan att det beräknade antalet understödda arbetslösa behövde minskas. Detta med hänsyn till det statsfinansiella läget. I propositionen föreslås därför ett anslag av 23^ miljoner kronor för innevarande år och 3 miljoner kronor för nästa år. Hur riksdagen kommer att ställa sig är obekant när detta skrives. Ju längre arbetslösheten varar, desto större blir behovet av hjälp från det allmänna. En kortare tid, några veckor, ja, till och med några månader kan en familjeförsörjare med största ansträngning draga sig fram med en ringa inkomst av nödhjälpsarbete eller understöd. Många ha emellertid redan nu varit arbetslösa över ett halvt år och ha inga som hälst utsikter att erhålla arbete. Faran för många hems och familjers existens är för handen. Svält och umbäranden av alla slag ha inträtt, kläderna bli trasor och bohag skingras. Riksdagen måste, då den skall taga ställning till anslagskravet, beakta detta. Enligt vårt förmenande är vårt land ännu i stånd att skydda de arbetslösa från undergången. Arbetslösheten måste betraktas såsom en svår nationell fiende, för vars bekämpande intet offer får anses vara för stort. Den indirekta skattevägen bör anlitas i alla de fall, där konsumtionen avser tillfredsställande av smak- och lyxbegär. För kommunerna är den vägen stängd, varför man måste vara beredd på ökade direkta skatter. Att denna ökade börda blir synnerligen tung för de lägsta inkomsttagarna är givet, men väger man denna börda mot den som arbetslösheten lägger på sina bärare skall den förra bördan befinnas vara synnerligen lätt. * Inom textilindustrin har1 arbetslösheten innevarande år ständigt ökats. Vid juni månads ingång talar allt för att ökningen kommer att fortsätta. Antalet arbetslösa textilarbetare uppgick vid sistlid-ne årsskifte till omkr. 2,500; vid juni månads ingång uppgick antalet till omkring 9,000, motsvarande cirka 27 procent av antalet anställda vid tiden omkring juni månad förra året. Endast vid ett ringa antal fabriker med ett relativt litet antal arbetare uppehälles ännu driften i full utsträckning. Vid alla övriga fabriker äro såväl arbetsstyrkorna som antalet arbetstimmar högst väsentligt reducerade. I genomsnitt torde arbetstiden vid de fabriker, som i början av juni i år uppehöllo driften, icke överstiga 32 timmar i veckan. Textilindustrins svåra läge har icke förorsakats endast av den allmänna depressionen inom näringslivet, utan även, och i lika hög grad, av den oerhörda importen av färdiga textilvaror under förra året. Denna import verkar med en blytyngds mäktighet på den svenska textilindustrin, icke endast på grund av varumängden utan också på grund av de höga priserna, vilka verka återhållande på den köpkraft, som är tillfinnandes hos allmänheten. Importörerna söka nämligen i det längsta undvika förluster genom att hålla priserna uppe. Härtill kommer att Tyskland på grund av sin låga valuta äger möjlighet att erbjuda betydligt lägre priser än de svenska textilfabrikerna, oaktat dessa nu arbeta med reducerade arbetslöner. Läget är sålunda synnerligen brydsamt, ej minst för arbetarna, vilkas nödläge ökas för varje dag som går.