Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1—2. Juni. 1921 - Underhandlingarna angående riksavtalet inom textilindustrin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
TEXTILARBETAREN
Underhandlingarna angående
riksavtalet inom textilindustrin.
Det under år 1920 mellan Svenska
Textilarbetareförbundet och Sveriges
Textilindustriförbund gällande riksavtalet
uppsades den 26 juni förenämnda år av
styrelsen för Svenska
Textilarbetareförbundet. Avtalet upphörde därmed att gälla
den 31 dec. 1920. Till uppsägningen
fogades förslag till nytt avtal, innebärande
en höjning av gällande såväl ackords- som
timlöner med 25 proc, samt vissa
ändringar i allmänna bestämmelser och
ortsgrup-peringen.
Den 25 och 26 november 1920
samman-kommo parternas delegerade för
underhandlingar i Stockholm. Svenska
Textilarbetareförbundet representerades därvid
av förtroendeman Gust. Janzén,
kättings-skäraren K. M. Åkervall och
appreturarbe-taren Joh. Eriksson, Norrköping,
ombudsman Carl Weijmer och väverskan Hilma
Sinko, Borås, ombudsman Aug.
Magnusson och väverskan Anna Sandberg, Malmö,
smörj aren Manfred Andersson, Mölndal,
eldaren Vitalis Lundin, Göteborg,
appre-turarbetaren Axel Karlsson, Nyköping,
vävaren John Rylander, Kinna, samt
app-returarbetaren Viktor Bergqvist, Fritsla.
Sveriges Textilindustriförbund
representerades av direktören E. W. Paues,
Stockholm, disponenten Sven G. Bengtsson,
Hälsingborg, direktören Axel Bergengren
och disponenten Olof G. Olsen, Borås,
disponenterna Daniel Engelke och Axel
Wahren, Norrköping, direktörerna Ludvig
Holming och Conrad Mark, Göteborg,
disponenten Herm. Petersson, Nyköping
och direktören Edv. Ericsson, Stockholm.
Under principdebatten rörande själva
lönefrågan framförde arbetsgivarnas
delegerade förslag om en sänkning av
lönerna med 10 proc, sedan ackordsprislistorna
undergått en revidering i sådan
utsträckning, att varje ackordspris lämnade
endast 15 procent större inkomst än
timlönerna. De motiverade detta sitt förslag
på grundvalen av den redan då inträdda
industriella krisen, vilken föranlett
textilfabrikerna att i stor utsträckning
inskränka driften. De framhöllo, att enligt en
inom arbetsgivareorganisationen
företagen undersökning hade under tiden 1 juni
—1 november 1920 arbetarantalet vid de
till organisationen anslutna fabrikerna
reducerats med cirka 2,500 eller cirka 10
proc, av hela arbetareantalet den 1 juni.
Dessutom hade vid icke mindre än 76
fabriker arbetstiden måst väsentligt
inskränkas, och flera fabriker hade
förklarat, att de icke sågo sig i stånd att längre
fortsätta driften av brist på avsättning.
Vidare framhölls, att på grund av den
enorma import av färdiga textilvaror, som
ägt rum under året, funnos icke häller
några utsikter till en förbättring under
kommande tid, utan torde tvärtom en
försämring vara att vänta, alldenstund
grossisternas lager voro överfyllda och
fabrikerna saknade order för den närmaste
säsongen. De markerade att dessa
förhållanden måste påverka lönefrågan. För
att industrin skulle bestå i konkurrensen
med utlandet vore, framhölls det, en
sänkning av lönerna nödvändig.
Textilarbetareförbundets delegerade
framhöllo, att den höjning av lönerna,
som föreslagits, motsvarade i det
närmaste den stegring, som sedan den 1 januari
1920 påvisats i fråga om
levnadsomkostnaderna. Enligt socialstyrelsens
undersökning rörande levnadsomkostnadernas
ökning uppgick indexsiffran före nämnda
dato till 159, motsvarande siffra för den
1 okt. 1920 — den senaste datum, för
vilken uppgifter förelågo — hade stigit till
181. Vidare framhölls, att man på
arbe-tarsidan vore medveten om, att efter
avtalets uppsägning den 1 juli hade för
industrin inträtt nya förhållanden, i det den
blivit utsatt för vissa svårigheter. Detta
förhållande kunde emellertid icke inverka
på delegerade därhän, att de frånginge
kravet på den föreslagna höjningen av
lönerna.
Härefter genomgicks de föreslagna
ändringarna i avtalets allmänna
bestämmelser pragraf efter paragraf och blevo
dessa föremål för behandling i olika
repriser, varunder upprepade enskilda
över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
