14 TEXTILARBETAREN uppslag av olika art, av vilka vi i det följande blott skola omnämna de viktigaste. Det beslöts att de olika ländernas rapporter över viktiga händelser som kunna göra anspråk på intresse från de internationellt organiserade textilarbetarnas sida skola i och för offentliggörande i det internationella korrespondentbladet Perio-dische Berichte vara insända före den 15 i varje månad till internationella sekretariatet. Förslaget skall föreläggas nästa internationella kongress. Englands förslag för upplösande av strejkfonden för att därigenom stärka huvudfonden väckte enstämmigt motstånd. Det till och med föreslogs att ytterligare stärka strejkfonden. Därjämte antogs förslag om, att sekretariatet skulle söka inhämta upplysningar beträffande strejkunderstödet inom andra internationella fackorganisationer och resultatet därav föreläggas till prövning vid internationella kommitténs nästkommande sammanträde, vilket skall avhållas omedelbart före den internationella textilarbetarekongressen, för att på grundval av denna prövning åtgärder må kunna vidtagas för utvidgande av det internationella strejkunderstödsväsendet samt att till behandling förelägga kongressen dessa förslag. Då det även vid kommittésammanträdet förordats en grundlig omorganisation av internationella sekretariatet så är det antagligt att också kongressen kommer att ägna denna fråga behörigt avseende. — Vid slutet av sammanträdet fästes, från dansk sida, konferensdeltagarnas uppmärksamhet på det nu i Danmark rådande tillståndet inom textilindustrin. Arbetsgivarnas försök att reducera lönerna hade mött stark opinion från arbetarnas sida. För brytande av deras motstånd hade arbetsgivarna då förklarat lockout. Då det väl torde ligga i textilarbetarnas i alla länder intresse att icke blott moraliskt utan även, efter förmåga, materiellt söka stödja de danska kollegerna beslöts att upprop härom skulle utgå till de olika nationella organisationerna. Som land för den internationella kongressen bestämdes Österrike. Valet av bestämmelseort för densamma överläts åt kongresslandet. Kongressen skall taga sin början den 5 sept. d. å. Det var först ämnat att avhålla densam ma den 31 maj d. å. i Paris. Men då man från tysk sida icke hade fullt förtroende till den franska gästvänskapen lät man inhämta upplysningar om huruvida det icke från franska myndigheternas sida skulle ställas svårigheter för kongressens avhållande i Paris. Så var även förhållandet — om också blott indirekt. Det gavs intet tvivel om att franska regeringen måste vägra en del av delegerade pass, nämligen de, vilka som krigare varit på orter i Frankrike, vilkas förstörande den tyska försvarsmakten fått skuld för. Dessa måste alltså utan vidare vägras pass och övriga delegerade ställas under ständig polisuppsikt. — Under sådana omständigheter var det ju naturligt att tyskarna gärna avstodo från anspråken på fransk gästvänskap. Dock: Vive la republique francaise! Den har visat hur en republik icke skall handla. Tysk-österrikiska republiken hoppas vi skall framträda i fördelaktigare dager. På måndag afton sammanträffade delegerade med tyska förbundets styrelse vid en måltid och ett glas bier på ett av hotellen. De hälsades med tal av förbundets ordf., kollega Htibsch, varunder särskilt framhölls tyska textilarbetareförbundets betydelse för den internationella organisationen. Internationella sekreteraren kollega Shaw besvarade i ett hjärtligt anförande hans tal. Vad är textilarbete? Der Textil-Arbeiter, tyska textilarbetareförbundets facktidning, besvarar förestående fråga så:.i latinska språket finnes ett ord texere, vilket på det språket betyder väva. Vävnad heter på samma språk textus. I vidaste bemärkelse förstår man med textilarbete icke blott förarbetet av garn eller länkar i och för framställande av en vävnad utan även förfärdigandet av själva garnet. Man kan säga: textilarbetet begynner med råmaterialets beredning för framställande av garn och slutar med vävens beredning. Det omfattar alltså, t. ex. inom yllefacket, arbetsgrenarna från ullsortering ända till pressning eller dekate-ring.