Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1—2. Juni. 1921 - Vad är textilarbete? - Textilindustrin i Malmö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
15
De särskilda kännetecknen på
textilarbete äro tvinning och korsning.
Tvinnin-gen vid garnets och korsningen vid vävens
framställande. Vid spinning blir
råmaterialet tvinnat. Ty först genom
tvinnin-gen av råmaterialets korta fibertrådar
er-hålles det hållbara garnet och därtill i
önskad längd. Vid vävning bli trådarna i
två motsatta riktningar korsade med
varandra och på så sätt sammanfogade till en
hållbar väv.
Tvinningen kan även ersättas genom
flätning och korsningen genom flätning,
knytning och slingring. Tvinnaren
(spinnaren) kan alltså vara flätare och
korsåren (vävaren) en knytare eller slingrare
(virkare, stickare).
Tvinnings- och flätarbetet är i och för
sig ett avslutat textilarbete men också
förarbete till väverier och stickerier o. s. v.
vilka grenar blott komma i betraktande
för efterarbete, ehuruväl de utföra
huvudarbetet (korsningen av trådarna o. s. v.)
Då tvinningen och flätningen äro
karaktäristiska kännetecken för det
förberedande textilarbetet, så är varje arbete
att räkna till beredning varigenom,
förmedelst tvinning eller flätning, en tråd
framställes, oberoende av vilket material
som användes. Beredning av garn
genom annan, mekanisk förrättning eller
genom kemiskt förfaringssätt kan icke
längre göra anspråk på namnet
textilarbete. Träspjälar, metall- och gjuten tråd
av olika slag äro alltså icke textilarbete
fastän det på senare tid kommit till
användning som väv-, virk- och
flätningsma-terial. Däremot äro de arbetare, som av
dessa trådar förfärdiga en väv eller
liknande, väl textilarbetare. Likaså äro de
s. k. tråddragarna eller tråd-vävarna som
av metalltråd förfärdiga vävnad eller
virkning samt de vävare vilka av
trådvarp och träinslag, på bredden av väven,
framställa de oböjliga fönsterjalusierna,
textilarbetare.
Det tillverkas filtar, vilka skola ersätta
en vävnad och även till en viss grad göra
detta, t. ex. biljardsfiltarna. Dessa tjäna
som biljardöverdrag i stället för det förr
använda klädet. Framställningen sker
genom pressning av materialavfall, vilket
förfaringssätt icke kännetecknas av något
som hälst textilarbete. Avfallet blir
varken tvinnat, flätat eller som tråd korsat
eller slingrat. Men som textilarbete kan
även en filt anses, för så vitt det pressade
materialet är förbundet med någon art av
vävning eller virkning. Däremot är, noga
taget, en mattflätare såväl som en
korg-flätare, textilarbetare. Dessa öva ju
korsning, flätning och slingring av trådar, om
också dessa icke äro trådar i vanlig
mening och materialet icke kan hänföras till
textilprodukterna. Vill man icke anse
dessa såsom textilarbetare, så får man ej
häller betrakta repslagaren och
nätkny-taren som sådana. Men vem vill bestrida
att de äro textilarbetare ? I vilket fall som
hälst är var och en som spinner, väver,
virkar eller knyter, textilarbetare,
likgiltigt med vilket material och med vilka
medel han arbetar.
I vidare mening gälla alla de för
textilarbetare, vilka deltaga vid beredning av
genom tvinning eller flätning förfärdigat
vävmaterial och vid beredningen av den
med detta material tillverkade väven.
Textilarbete är alltså: varje arbete
som kännetecknas av tvinning eller
flätning av olika slags garn, korsning eller
slingring av olika slags tråd samt för- eller
efterberedning av dessa produkter.
Broderiarbetet, vilket visserligen är
släkt med sömnaden, som ju ej längre
räknas för textilarbete, kan göra anspråk
på detta namn om genom detsamma en
vävnad eller liknande produkt blir
förädlad. Oviss blir dess egenskap som
textilarbete först då broderingen utföres på
något filtartat alster.
Textilindustrin i Malmö.
Det var först under senare delen av 1800-talet,
som textilindustrin i större skala vann fotfäste
i Malmö. De första anläggningarna avsågo
bomullsindustrin, såväl spinneri som väveri.
Ylleindustrin erhöll sin mera betydande anläggning
först år 1867; Vid full drift sysselsattes cirka
3,500 arbetare inom textilindustrin i Malmö stad.
Den 8 april nämnda år konstituerades Malmö
Yllefabriks A.-B. — den enda fabrik inom
ylle-branschen på platsen — med ett aktiekapital av
300,000 Rdr. Rmt. En greve Lewenhaupt blev
dess förste disponent. År 1867 inköpte bolaget
tomter, upptagande södra delen av kvarteret
Ly-beck, jämte byggnader och inventarier för en
sum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
