Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. April. 1922 - Internationell redogörelse angående arbetstiden inom textilindustrin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
3
Arbetsgivarna försöka att åvägabringa lagens
upphävande, och det är att befara, att en
inskränkning av densamma kommer till stånd. Man
torde emellertid kunna vara fullt beredd på, att
de franska arbetarna skola förhindra lagens
upphävande.
Tyskland. I Tyskland är åttatimmarsdagen
lagligen reglerad och torde denna inriktning
sannolikt inom en ej alltför avlägsen tidpunkt
ersättas av en verklig lag. 46-timmarsveckan är ej
lagligen införd. För kort tid sedan antog det tyska
textilarbetareförbundets representantskap ett
uttalande, som fullständigt klargör denna
organisations ställning; uttalandet gör bl. a. det till en
plikt för alla medlemmar att avvärja varje
angrepp på åttatimmarsdagen. Det tillkommer
organisationens ledning att avgöra frågan om,
övertidsarbetets nödvändighet i samråd med
driftsråden; driftsråd, driftssammanträden och
driftsförtroendemän få ej besluta därom. Medlemmarna
äro fullständigt förbjudna att insamla
underskrifter till förmån för utförande av övertidsarbete.
Organisationens ledning tillåter endast
övertidsarbete, när detta är nödvändigt för att förhindra
arbetets avstannande i någon del av företaget.
Utförande av övertidsarbete gentemot av
organisationen fattade beslut, betraktas såsom avtalsbrott,
och organisationens styrelser på skilda platser
skola meddela centralorganisationen, när beslut
fattats om utförande av övertidsarbete. Våra
tyska vänner lägga särskilt vikt vid det faktum, att
de i utlandet spridda ryktena om överträdelser av
åttatimmarsdagen äro fullständigt osanna.
Österrike. Här är 48-timmarsveckan lagligen
fastställd och på det strängaste upprätthållen inom
alla textilfabriker.
övertidsarbete medgives endast i fall av
tvingande nödvändighet genom tillstånd från
driftsrådet och även då endast efter
arbetareorganisationens godkännande.
Den lag, varigenom arbetstiden regleras,
bestämmer likaledes, att i fabriker, där % av de
anställda äro kvinnor och yngre personer (d. v. s.
under 18 år), det endast skall arbetas 44 timmar
per vecka. Tyvärr efterföljes ej denna
bestämmelse, ehuru välmenad, av arbetarna, emedan dessa
förklara, att det under de rådande höga priserna
är dem omöjligt att kunna avstå från betalningen
för de 4 extra timmarna. I vissa fabriker anses
emellertid dessa 4 timmar som övertid och betalas
följaktligen med 50 proc, tillägg.
Man kan i korthet säga, att 48-timmarsveckan
upprätthålles på det strängaste inom
textilfabrikerna i Österrike och att övertidsarbete endast
förekommer i de mest trängande fall.
Ungern. Här existerar ingen laglig
åttatim-marsdag, ej häller ha arbetarna något som hälst
skydd mot övertidsarbete. Fabrikerna arbeta åtta
eller nio timmar om dagen och man kan anse nio
timmar såsom genomsnitt för hela antalet
fabriker.
Schweiz. Här är 48-timmarsveckan lagligen
genomförd inom alla industrier. Maximum av åtta
timmar om dagen är ej lagligen fastställt, och
därför arbetas vanligen ej på lördagseftermiddagen;
8% till 8% timmar arbetas det under de övriga
dagarna i veckan, likväl överskrides ej tiden av
48 timmar pr vecka. Lagen medgiver
undantagsfall. Då myndigheterna äro övertygade om att det
för industrin är nödvändigt att utföra
övertidsarbete för att konkurrera med utlandet, gives
tillstånd att arbeta 52 timmar i veckan. Inöm
ma-skinbroderifabrikerna, av vilka det finnes 111
stycken, sysselsättande 11,000 arbetare, är det i
samförstånd med arbetarna tillåtet att arbeta 52
timmar i veckan intill utgången av mars
månad 1922. Detta medgivande är emellertid blott
skenbart, då de flesta fabrikerna ej ens arbeta
40, mycket mindre då 48 eller 52 timmar i
veckan. Framställningar från flera arbetsgivare
ha avvisats av högsta förbundsrådet i Schweiz
på förslag av fabrikskommissionen, som består av
lika antal arbetstagare och arbetsgivare.
Enskilda firmor äga emellertid att begära
tillstånd att få arbeta 52 timmar i veckan och för
närvarande finnas 22 bomullsfabriker, 1 yllefabrik,
8 siden-, 1 linnevävs-, 7 broderi-, 1 färgeri- och
appretur-, och 6 andra textilfabriker, vilka ha ett
sådant tillstånd på 3 till 6 månader. I de flesta
av dessa fall har medgivandet tilldelats i
motsättning till organisationens uttryckliga önskningar.
I det stora hela är arbetstiden lagligen
fastställd. övertidsarbete medgives i vissa särskilda
fall. Ungefär 1,000 fabriker arbeta under 48
timmar i veckan, 46 firmor ha tillfälligtvis en
arbetstid av 52 timmar i veckan, under det att inom
broderifabrikerna medgives en arbetsvecka av 52
timmar, men som i praktiken ej förekommer.
Holland. I Holland är den lagliga
46-timmarsveckan genomförd, men till och med den första
oktober arbetas likväl 48 timmar. Sedan oktober
1920 intill närvarande tid är sålunda 48 timmar i
veckan allmänna regeln inom textilindustrin.
Arbetsgivarna göra vad som är möjligt för att få en
lagändring till stånd, så att 46-timmarsveckan ej
skall bliva lagligen fastställd den första oktober
1922. övertidsarbete får utföras efter medgivande
av arbetsministern. Arbetsgivare begära ofta
tillstånd för övertidsarbete och tillerkänhes sådant
vanligen av ministern för kortare eller längre tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
