Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. April. 1922 - Sverges textilindustri i äldre tid. XVI - Till fackföreningar och verkstadsklubbar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
TEXTILARBETAREN
skilda förhållanden och förutsättningar.
De äldre ekonomiska författarna, såsom
exempelvis Bachmanson, stodo sålunda
under livlig påverkan framför allt från
England, där en omfattande dels strängt
mer-kantilistisk, dels mera frihetsvänlig
litteratur framvuxit under 1600-talets senare
del.1 I enskilda fall översattes även
engelska arbeten till svenska. Något senare
än den engelska litteraturen kom jämväl
den tyska liksom även, ehuru i mindre
grad, den franska att anlitas av de
svenska författarna, och åtskilliga
översättningar från ifrågavarande språk sågo
dagen.
Överhuvud kan som allmänt omdöme
sägas, att de i den utpräglat
merkanti-listiska litteraturen förordade
näringspolitiska åtgärderna ingenstädes vunnit ett
mera konsekvent och grundligt
genomförande än i frihetstidens Sverge, närmare
bestämt under hattpartiets maktövervikt.
Riksdagen 1738/1739 är i detta fall
märklig så tillvida, som den bildar inledningen
till de närmast följande årtiondenas
intensiva verksamhet från det allmännas sida
till utvecklande av landets näringar. I
främsta rummet var det från
manufakturerna, som man väntade rika frukter, och
dessa kunde följaktligen glädja sig åt
brorslotten av statens omsorger. Bland
resultaten av riksdagens åtgöranden till
industrins fromma kan först nämnas
förnyandet av 1668 års hantverksprivilegier
under namn av Manufaktur- och
Handt-wärckeri-Privilegier, varigenom
utsträckta friheter och förmåner tillförsäkrades
industriidkarna.2 Vidare upprättades till
ersättande av landshjälpsdeputationen ett
särskilt ämbetsverk, Riksens Ständers
Ma-nufactur-Contoir, ursprungligen bestående
av fyra fullmäktige, en från varje stånd,
och med uppgift att införskriva arbetare,
uppköpa råämnen, tillhandagå
manufak-turisterna med råd och upplysningar,
övervaka författningarnas efterlevnad
samt förvalta av det allmänna beviljade
medel till fabriksnäringens upphjälpande.
Dessa medel samlades i en så kallad
manufakturfond, till vilken anslogos dels den
gamla femprocentsavgiften, dels
inkomsten av vissa nya tullförhöjningar,
väx
lande mellan 7 och 15 propent av varans
gångbara värde, allt eftersom densamma
ansågs behövlig eller tjänande till
yppighet, dels slutligen kreditiv i banken, från
början uppgående till 200,000 daler rmt
men sedan upprepade gånger förhöjt. Ur
manufakturfonden skulle bestridas
förskott och premier, som av ständerna
beviljades, lån åt dem som mellan
riksdagarna önskade anlägga fabriker, gottgörelse
enligt manufakturprivilegierna åt
inflyttande utländska fabrikanter samt ränta å
de lån, som industriidkarna erhölle i
banken. Utom de egentliga förlagslånen
kunde dessa nu vinna låneunderstöd genom
pantsättning av färdiga fabrikat eller
råvaror.1 Härvid tillgick så, att
lånesökan-den anmälde sin önskan till närmaste
hallrätt, vilken då ägde att låta besiktiga och
värdera varorna samt taga panten i
förvar och däröver meddela attest. Med
denna inställde sig sedan fabrikanten i
manufakturkontoret, som var skyldigt att
bevilja tre fjärdedelar av pantens värde
såsom räntefritt lån på ett halvt års tid.
Till fackföreningar och
verk-stadsklubbar!
Meddelande om
Fackföreningsrörelsen.
Landssekretariatet förverkligade i slutet av är
1920 det länge inom Landsorganisationen närda
önskemålet om en fackföreningspublikations
utgivande. Med stöd av beslut inom
representant-skapet och uttalanden av förbundsstyrelserna
startades tidskriften Fackföreningsrörelsen, som under
år 1921 utkommit med ett 24-sidigt häfte varje
vecka. Samlade i tvenne band representera dessa
häften sammanlagt omkring 1,200 trycksidor.
Avsikten med tidskriften är att bereda alla
intresserade fackföreningsmedlemmar tillfälle till
studier av fackföreningsproblemen och därmed
sammanhängande ekonomiska och sociala
spörsmål. En var, som tagit del av innehållet i de
hittills utgivna häftena, måste intyga att
tidskriften på ett förträffligt sätt fyllt den uppgift, som
givits densamma. Under år 1921 har i densamma
publicerats ett stort antal synnerligen värdefulla
artiklar, belysande de fackföreningsfrågor, som ägt
aktualitet i vårt land och i andra länder. Den nu
1 Jfr Petander: a. a. sid. 77 o. f.
2 Modée II: sid. 1539 o. f.
1 Modée: sid. 1514.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
