Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 3—4. Nov. 1922
- Skall arbetstidslagen ytterligare försämras?
- Blandning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
53
Hr von Sydow motsätter sig över huvud varje
prolongering av lagen, medan hr Johanson anser,
att denna bör erhålla förlängd giltighetstid i
oförändrat skick i avvaktan på dess anpassning
efter den internationella regleringen på detta
område.
*
Socialstyrelsen har avgivit ett särskilt
utlåtande om arbetsrådets fortsatta verksamhet.
Det har blivit ifrågasatt att överflytta
arbetsrådets åligganden på socialstyrelsen i syfte att
in-bespara de betydande utgifter, som rådet trots
vidtagna och tillämnade inskränkningar förorsakar
statsverket. Men en dylik åtgärd kan
socialstyrelsen för sin del icke förorda och detta av flera
skäl.
Först påpekas, att med en överflyttning till
socialstyrelsen skulle ärendena rörande
arbetstidslagens tillämpning komma att bli underkastade ett
annat handlingssätt än förut. Från att i
arbets-rådet ha avgjorts genom omröstning, vari bl. a.
arbetsgivare- och arbetarerepresentanter deltaga,
skulle dessa ärenden i socialstyrelsen komma att
avgöras av generaldirektören ensam. En dylik
förändring skulle sannolikt vara ägnad att inom
arbetsgivare- och arbetarekretsar minska tilliten
till handhavandet av ifrågavarande ärenden. För
socialstyrelsens chef bleve överflyttningen
givetvis mycket betungande, och det bleve ofrånkomligt
att förstärka socialstyrelsens arbetskrafter.
Enligt styrelsens mening skulle det med nu
föreslagna förlängda provisoriet i avseende å
arbetstidslagen bäst stämma överens, att arbetsrådet
tills vidare bibehålies. För det fall att
arbetstids-begränsningens bestämmelser en gång framdeles
såsom definitiva komma att införlivas med
arbetareskyddslagen, skulle det vara naturligt, att
socialstyrelsen i samband med sina övriga
åligganden i avseende å nämnda lag jämväl fick åtaga sig
ärendena rörande arbetstidens begränsning.
Emellertid torde avsevärda besparingar genom
nedsättning av ledamöternas arvoden kunna
genomföras med hänsyn till det nuvarande
statsfi-nansiella läget.
“Den duktige skiljer sig från mängden
därigenom, att han gör mer än sin plikt
självmant, instinktivt. Medelmåttan gör
sin plikt för uppehällets skull och den
undermålige endast när principalens ögon
vila på honom."
Blandning.
En meddelare till N. W. T. förtäljer om en
strejk, som förekom vid Älvsbacka bruk,
Värmland, för omkring 6 decennier sedan. Orsaken,
säkerligen något unikt för alla tider, var i första
hand — ett par långa överrockar, burna av två
smältardrängar vid bruket!
Saken var nämligen den, att förvaltaren 1
Älvsbacka hade en lång s. k. ulster, prydd med bälte
och troligen ett ganska elegant barn av sin tid,
och vidare, att två arbetare grepos av någon
vansinnig ingivelse och förskaffade sig liknande plagg.
När förvaltaren en dag mötte ovannämnda
eleganter, blev han, naturligtvis, först slagen av
häpnad och sedan blixt rasande.
De lymlarna, de gingo ju och ståtade i precis
samma kläder som han själv!
Han bad dem lägga av persedlarna, men
drängarna svarade, att de använde vilka rockar de ville.
Då blev förvaltaren utom sig och lovade att slå
av arbetslönerna, "så att det inte skulle räcka
till annat än korta rockar”.
Sagt och gjort. Arbetslönerna decimerades och
detta drabbade naturligtvis inte endast de båda
extravaganta smältardrängarna utan även hela
arbetsstyrkan.
Det blev knorrande och så kommo arbetarna
överens om att inte arbeta — det var ingen som
visste att det hette strejka då. Karlarna knallade
helt enkelt i väg hem.
Bolaget lovade guld och gröna skogar om någon
ville ersätta dem som nedlagt arbetet, men ingen
tordes utsätta sig för risken, att komma i delo
med de kraftiga smältardrängarna och
smältugnarna fortforo att stå öde och övergivna.
Slutligen måste lönerna höjas till sin gamla
nivå och arbetet återupptogs.
Enligt vad det säges skulle detta vara den
första arbetsnedläggelse i riket och säkert är, att det
är den första, som orsakats av att arbetarna haft
för långa rockar.
*
Den tyska landsorganisationen har under
innevarande års andra kvartal ökat sitt medlemsantal
avsevärt. I slutet av första kvartalet ägde
landsorganisationen 7,864,079 medlemmar, därav
1,646,338 kvinnliga. I slutet av andra kvartalet
var medlemsantalet uppe i 7,979,238. De kvinnliga
medlemmarnas antal utgjorde då 1,694,598.
ökningen har varit särskilt stark inom
textilarbetare- och byggnadsarbetareförbunden, Det
förstnämnda förbundets medlemsantal har
sålunda ökats från 679,840 till 715,645 och det
sistnämndas från 489,185 till 542,035.
Som jämförelse kan nämnas att
Landsorganisationens medlemsantal 1913 var 2,573,718, men
under krigsåren sjönk medlemssiffran och var 1916
966,705.
Fackföreningsinternationalen i Amsterdam har
från de olika landsorganisationerna hittills
mottagit 1,810,000 holländska floriner (ungefär 2,700,000
sv. kr.), insamlade till förmån för nödlidande i
Ryssland. För summan har inköpts livsmedel och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:06:23 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/textarb/1922/0063.html
