Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3—4. Nov. 1922 - Skall arbetstidslagen ytterligare försämras?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
TEXTILARBETAREN
Skall arbetstidslagen
ytterligare försämras?
Den av regeringen åt socialstyrelsen i samråd
med kommerskollegium samt delegationen för det
internationella socialpolitiska arbetet uppdragna
utredningen rörande arbetstidslagens verkningar
har nu slutförts och överlämnats till k. m:t tillika
med ett inom socialstyrelsen utarbetat förslag till
reviderad provisorisk lagstiftning om arbetstidens
begränsning.
Utredningens huvudsakliga resultat torde i
korthet kunna angivas därmed, att
arbetstidslag-stiftningens genomförande å ena sidan
obestridligen förorsakat avsevärd ökning av
produktionskostnaderna men å den andra för arbetarna
medfört förmåner, som av dem högt värdesättas. Kan
utredningen sålunda enligt socialstyrelsens mening
icke anses giva tillfyllestgörande anledning till
den lagstadgade arbetstidsbegränsningens
avskaffande synes densamma ej heller lämna tillförlitlig
ledning för en definitiv utformning av
lagbestämmelserna i ämnet. Det torde alltså under
nuvarande omständigheter endast återstå att för
ytterligare någon tid framåt, förslagsvis åren 1924—26,
bibehålla en provisorisk dylik lagstiftning. För
ett provisorium talar även, att revision är
ifrågasatt av den internationella regleringen rörande
arbetstidens begränsning.
I samband därmed lämnas en översikt över
arbetstidslagstiftningens utveckling under de
senaste åren i vissa främmande länder samt rörande
den internationella arbetsorganisationens ställning
till frågan.
Härav framgår, att dylik lagstiftning förefinnes
bl. a. i Norge, Danmark, (blott för kontinuerlig
drift), Finland, Lettland, Tyskland,
Nederländerna, Belgien, Schweiz, Frankrike, men däremot ej
i England och Italien. Den vid internationella
ar-betskonferensen i Washington 1919 antagna
internationella konventionen i arbetstidsfrågan har
emellertid hittills ratificerats blott av fem stater
och några vidare ratifikationer synas ej häller f. n.
vara att vänta.
Bäst förenligt med socialstyrelsens ståndpunkt
till lagens fortvaro, som ju innebär att styrelsen
f. n. icke ansett sig kunna fatta definitiv
ståndpunkt i fråga om arbetstidslagens berättigande
eller utformning, har ansetts vara att i den mån
ej särskilda mer betydelsefulla förhållanden
påkalla ändring, bibehålla lagstiftningen i dess
nuvarande skick. Det framhålles också, att lagen
efter de år 1921 i densamma vidtagna
ändringarna på det hela taget synes erbjuda ganska
till
fredsställande, ehuru ej alltid av arbetsgivarna
insedda och utnyttjade möjligheter till anpassning
efter de faktiska förhållandena.
I överensstämmelse härmed har styrelsen
inskränkt sig till att föreslå ändringar endast i
några få avseenden. Sålunda ifrågasattes att bland
sysselsättningar, varå arbetstidslagen icke skulle
äga tillämpning borde upptagas även den
vakttjänst, som utövas av portvakter i deras hem vid
ingångar till industriella arbetsplatser eller andra
anläggningar. Såsom en utväg till lindrande av
de olägenheter, som den lagstadgade
begränsningen av arbetstiden bereder särskilt säsongyrkena,
föreslås en utökning av det utan vidare prövning
medgivna övertidsarbetet från 30 till 40 timmar
pr kalendermånad, dock under bibehållande av
begränsningen 200 timmar pr år; i samband härmed
skulle de tider, beträffande vilka arbetsrådet äger
medgiva övertidsarbete, vidgas från 20 till 30
timmar pr månad och från 120 till 150 timmar pr
kalenderår. Vidare föreslås vissa lättnader
beträffande den föreskrivna bokföringen av
övertidsarbete m. m. ävensom en väsentlig reducering av
staten för arbetsrådet, vilket fortfarande skall
handlägga ärendena rörande arbetstidslagens
till-lämpning.
Socialstyrelsens förslag är icke enhälligt utan
åtföljes av reservationer av dels byråcheferna
Bergsten och Järte, dels socialfullmäktigen von
Sydow, dels socialfullmäktigen Johanson.
Sålunda finna hrr Bergsten och Järte
visserligen en ytterligare förlängning av
arbetstidslagens provisoriska giltighet av omständigheterna
påkallad, men anse sig dock med hänsyn till
näringslivets svåra läge och ovissa framtidsutsikter
samt till undvikande så långt möjligt av den
försämring i arbetstagarnas levnadsstandard och
arbetslöshetens skärpning, som lagens nuvarande
lydelse vore ägnad medföra, böra förorda en del
undantagsbestämmelser. Dessa skulle enligt
reservanternas mening, utan att beröva lagen dess
egenskap av skyddslag för den stora sociala och
kulturella vinning, som 8-timmarsdagen
obestridligen utgör, i avsevärd mån mildra den karaktär
av förbudslag, som lika oförnekligt vidlåder den
nu gällande arbetstidslagen genom dess alltför
snäva och stela gestaltning. Reservanternas i
sådant syfte framlagda förslag går ut på en
smidigare anpassning av arbetstidsbestämmelserna med
avseende å arbete vid kontinuerlig drift och
säsongarbete, viss utökning av övertidsarbetet samt
undantagande från lagen av köks- och dylik
personal vid hotell, restauranger och kaféer, ävensom
handelsarbetare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
