Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Febr. 1923 - Arbetslöshetsförsäkringen - Textilindustrin - Stadgar för samarbete mellan de Nordiska ländernas fackliga textilarbetareorganisationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
3
sionens diktatur. Reservanterna kräva
att dessa bestämmelser utgå.
Beträffande de grunder efter vilka
statsbidraget till kassorna skulle utgå,
kunna dessa i korthet angivas så att
staten bidrager med samma belopp som varje
enskild medlem, dock ej över 15 kr.
Kassor, som behöva upptaga en avgift av mer
än 15 kr. pr år och medlem, erhålla ej
statsbidrag på det överskjutande beloppet.
En dylik anordning finnes ej i något
annat lands lag och reservanterna påyrka
här att maximeringen skall borttagas.
Textilindustrin
upprätthöll vid årsskiftet driften i nära
nog full utsträckning. Den
genomsnittliga arbetstiden kunde uppskattas till nära
48 timmar pr vecka. Endast inom
kam-garns- och bomullsindustrin var
arbetstiden nere till emellan 43 och 47 timmar pr
vecka. Bomullsindustrin låg icke inne
med order för någon längre tid framåt
och fabrikanterna klagade över importen
av konfektionsvaror. Beträffande
antalet i textilindustrin vid årsskiftet
sysselsatta arbetare belyses detta av följande
siffror: Den 1 juni år 1913 sysselsatte de
till Sveriges textilindustriförbund
anslutna företagen (141) 26,531 arbetare; den
1 september år 1922 26,137.
Någon ändring av läget hade icke
inträtt i slutet av januari månad
innevarande år, och man har anledning förmoda,
att någon nämnvärd förändring icke skall
inträda under det nu inträdda året,
naturligtvis under förutsättning att icke några
exceptionella förhållanden komma att göra
sig gällande.
Sedan länge tillbaka råder det brist på
kvinnlig arbetskraft inom textilindustrin,
vilket förhållande man på
arbetsgivaresidan förklarar därmed, att den kvinnliga
arbetskraften i större utsträckning än
förr tagits i anspråk av andra industrier.
Stadgar för samarbete
mellan de Nordiska ländernas
fackliga
textilarbetareorganisationer.
§ i.
Samarbete mellan de Nordiska ländernas
fackliga textilarbetareorganisationer, nämligen
Danska Textilarbetareförbundet, Finska
Textilarbetareförbundet, Svenska Textilarbetareförbundet och
Textilindustrigruppen inom Norska
Arbetsmanna-förbundet, försiggår tillsvidare genom
a) årliga konferenser;
b) utväxling av alla slag av handlingar,
berörande organisationernas verksamhet;
c) representation vid organisationernas
kongresser;
d) avgiftsfri och obehindrad Övergång för
medlemmarna;
e) lämnande av fulla rättigheter åt
medlemmarna efter viss medlemskapstid,
beträffande understöd;
f) lämnande av ekonomiskt understöd vid
strider med arbetsgivare;
g) förhindrande av tillgäng på arbetskraft, då
organisationerna äro invecklade i konflikter
(strejk eller lockout) med arbetsgivare;
h) lämnande av råd, upplysningar och
moraliskt stöd i alla angelägenheter, som beröra
organisationernas verksamhet.
§ 2.
Mom. 1. En gång årligen under juli månad
hålla av organisationerna utsedda representanter
konferens i något av de fyra Nordiska länderna.
Mom. 2. I mom. 1 härovan nämnd konferens
skall bestå av representanter för vederbörande
organisationers huvudstyrelser till ett antal av minst
2 från varje land.
Mom. 3. Vid konferens äger varje lands
organisation, oavsett antalet närvarande
representanter, 2 röster. Vid lika röstetal äger tjänstgörande
ordföranden utslagsröst.
Konferens är beslutmässig när tre av de
samarbetande organisationerna äro representerade.
Mom. 4. Som ordförande och sekreterare vid
konferens skola representanter från det land, i
vilket konferensen hålles, tjänstgöra.
Mom. 5. Representanternas kostnader för
deltagande i konferens bestridas av respektiva
organisationer. Lokalkostnader och dylikt bestridas
däremot av organisationen i det land, i vilket
konferensen hålles.
Mom. 6. Konferens bestämmer själv land och
ort för nästa ordinarie konferens.
Föredragningslista och arbetsordning vid ordinarie konferens
upprättas av organisationen i det land, i vilket
konferensen skall hållas; sistnämnda organisation
bestämmer dag för konferensen samt utfärdar
kallelse.
Mom. 7. Av konferens fattade beslut måste,
för att kunna tillämpas, konfirmeras av de
samarbetande organisationernas huvudstyrelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
