Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Sept. 1923 - Distriktskonferenser - Lockoutraseriets följder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTIL ARB ET AREN
53
och revisorer, 40 representanter för 21
förbundsavdelningar med sammanlagt 3,122
medlemmar. Förbundet representerades
av förtroendeman Janzén.
Att leda konferensens förhandlingar
valdes hrr John Rylander, Kinna, och Karl
Sabel, Borås. Protokollet fördes av hrr
Hjalmar Spjuth, Borås, och Arvid Kvick,
Svenljunga.
Styrelsens och revisorernas berättelser
för det gångna verksamhetsåret
godkändes utan debatt. De avgående
styrelseledamöterna återvaldes. Till ordförande
inom distriktsstyrelsen valdes hr Carl
Sabel, Borås, och till vice ordförande hr John
Rylander, Kinna.
Frågan rörande startandet av en
socialdemokratisk tidning för Borås och den
s. k. sjuhäradsbygden var upptagen på
föredragningslistan och inleddes av
förtroendeman Janzén. Efter överläggning
beslöt konferensen uttala, att allt bör
vidtagas i syfte att bereda möjligheter för en
dylik tidnings utgivande snarast möjligt;
att varje förbundsavdelning inom
distriktet omedelbart bör upptaga denna fråga
till behandling.
Frågan rörande agitationen inom
distriktet inleddes även av
förtroendemannen. Åt styrelsen uppdrogs att i samråd
med förbundsstyrelsen bedriva
agitations-och upplysningsverksamheten så effektivt,
som omständigheterna kunna medgiva.
Förtroendemannen redogjorde för
läget med hänsyn till driftmöjligheterna
inom textilindustrin. Härav framgick, att
konjunkturerna voro relativt goda, även
om konkurrensen från utlandet, särskilt
från England ifråga om bomullsvaror, var
rätt så kännbar. Några skäl för
antagandet, att driftsmöjligheterna skola
försämras under den närmaste tiden ansåg tal.
icke föreligga.
Frågan angående uppsägning av
riksavtalet blev även föremål för behandling,
men föranledde icke något annat uttalande
än det, att förbundsstyrelsen och
repre-sentantskapet må ha hand om denna fråga
och handla så, som situationen kräver.
I fråga om den avtalsenliga semestern
uttalade konferensen, att
förbundsstyrelsen bör söka få bestämmelserna härom
förbättrade.
I anledning av tendenser till
trakasse-ring av medlemmar från en del
arbetsgivares sida beslöt konferensen uttala, att
varje avdelning alltid och snarast möjligt
bör vidtaga åtgärder i syfte att beivra
dylik tendens.
Nästa ordinarie konferens skall hållas
i Kinna vid tidpunkt, som styrelsen erhöll
i uppdrag bestämma.
Lockoutraseriets följder.
Officiella bevis.
Enligt dem av socialstyrelsen
upprättade statistiken över arbetsinställelser
under åren 1903—1922 skulle genom dessa
ha förlorats sammanlagt nära 40 miljoner
arbetsdagar.
I runt tal förlorades under förra året
2,675,000 arbetsdagar, en siffra, som
endast överträffas av 1920, då antalet var
nära 9 milj, och storstrejksåret 1909,
som nådde 11,8 milj, förlorade
arbetsdagar. För övrigt har 2-milj .-gränsen
endast överskridits tre gånger på de
sista 20 åren, nämligen 1905, 1919 och
1921. Gränsen nedåt uppnåddes 1910, då
blott 39,000 arbetsdagar förlorades. År
1915 var det näst fredligaste med siffran
83,300.
Det största antalet arbetsinställelser
har under 1922 inträffat inom
byggnadsverksamheten med 23 proc, av samtliga
konflikter, varefter följa trävaruindustrin
med 16 och metallindustrin med 14 proc.
Motsvarande procenttal för åren 1912—
1921 voro respektive 21, 19 och 16. I fråga
om arbetsinställelsernas omfattning
kommer trävaruindustrin främst med 34 proc,
av’hela antalet berörda arbetare och
därefter pappersindustrin samt
byggnadsverksamheten med resp. 22 och 12 % •
Under åren 1912—1921 voro
procentsiffrorna för nämnda grupper resp. 14, 7 och 18.
Inom trävaruindustrin förlorades
under fjolåret 676,000 arbetsdagar, vid
pappersbruken inemot 320,000 arbetsdagar,
vid järnvägarna 233,000,
linjearbetarkon-flikten 150,000, telefonkonflikten 150,000
och vid järnbruken 113,000 arbetsdagar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
